Glee (PRS med Luna_rav)

"Okej allihopa, koncentrera er nu. Lektionen har börjat!" sade Rhoslyns och Linus relativt stränga tyska lärare.
Rhoslyn bara himlade med ögonen och lutade sig mot bänken.

"Varför började du i kören?" frågade Robin.
Han visste att Kurt en dag ville jobba med musik, men han hade aldrig varit den killen som verkade tycka om körer.

Linus tittar på deras tyskalärare och lutar sig tillbaka mot ryggstödet på stolen.

"Rachel pratade faktiskt med mig, hon sa att jag borde komma med. Jag behövde bli medlem i någon aktivitet för min pappa, han ville inte att jag bara skulle sitta hemma och sy" förklarar Kurt och skrattar lite.

Rholsyn lutade sig mot Linus
"Du... Förstår du någonting?" viskade hon.

"Berättade ingen för din pappa att man kunde skaffa pengar på att sy? Jämfört med någon liten kör" skrattade Robin.

"Nepp.. men det är nog bäst att låtsas som att man fattar" viskar Linus tillbaka till henne.

Kurt skrattar lite och skakar på huvudet.
"Han ville inte att jag skulle vara ensam, han hade några misstankar" säger han.

Rhoslyn skrattade tyst och var tvungen att dölja sitt leende med handen om hon inte ville så en tillsägelse.

"Kanske du vill byta pappa? För min bryr sig egentligen inte vad jag gör, bara jag är glad" skrattade Robin.

Linus flinar mot henne medan han skälv skrattar tyst.

"Äsch, jag älskar min pappa, han ville bara mitt bästa" säger Kurt och skrattar.

"Mr Davies, skulle du vilja berätta för klassen om vad som är så roligt?" sade läraren och tittade strängt på Linus.

"Han verkar väldigt trevlig" sade Robin och log svagt mot Kurt.

Linus skakar lite på huvudet.
"Nej, det är lugnt.." svarar han med ett litet leende.

Kurt ler och nickar.
"Det är han" säger han.

"Var snäll och var tyst då!" sade läraren och återgick till lektionen.
Hur mycket Rhoslyn än skulle vilja börja gapskratta lyckades hon dölja det rätt så bra.

"Så, hur reagerade han när du berättade att du var homosexuell?" sade Robin.

Linus nickar bara lite mot läraren, men när hon väl vände sig om igen började han tyst skratta på nytt.

Kurt ser på sin vän och funderar ett litet tag.
"Han tog det förvånansvärt bra faktiskt" svarar han. "Jag hade inte behövt ljuga om att jag var med i fotbollslaget"