Privat mellan Ripadal och kanelpumpa

Cassie suckade och sa.
-De gillar inte främlingar, det är därför.

Hon visste att hon antagligen skulle bli bannlyst från flocken efter ha hjälpt en främling.
Men då skulle hon bli mer fri.
Hon såg bak tvärt och såg att de fortfarande var jagade och hon visste att deras ända hopp var att hoppa över stupet som fanns en bit bort

Cassie ökade nu farten mer och mer. Jag vände försiktigt mig halvt om och såg en hel flock med kentaurer bakom oss. Plötsligt kände jag hur Cassie verkade ta sats. Jag vände mig omedelbart framåt och drog häftigt efter andan när jag såg ett brett stup framför oss.

Cassie såg stupet och ökade farten för varje steg och just vid kanten på stupet så hoppade hon och de var i luften i något som verkade som en evighet innan de tog mark och hon saktade av och vände sig om och såg att de andra kentaurerna hade stannat vid stupet.
De vågade inte hoppa och det visste hon

Jag hade knipt ihop ögonen så mycket jag bara kunnat samtidigt som vi hoppat över stupet. När vi landade gled jag av Cassie och stod på vingliga ben. Kentaurerna på andra sidan blängde ilsket på oss. Jag backade några steg.

"Vad gör vi nu?", frågade jag oroligt.

Cassie såg på honom och sa.
-Jag vet inte.
Jag blir nog bannlyst från flocken....men det rör mig inget.

"Jag bor på andra sidan stupet. Kan vi ta oss tillbaka dit? Finns det någon annan väg.", jag inhalerar lite luft. "Kommer jag kunna ta mig dit innan lunchtid. Jag tror mina föräldrar är oroliga."

Cassie såg på honom och sa.
-Det finns en annan väg men den är brant.
Och dina vänner lär inte vara oroliga utan arga

Jag nickar till svar.

"Kan du hjälpa mig dit?", frågar jag försiktigt.

Cassie nickade och sa.
-Hoppa upp då....det är säkrare på mig än på marken.
Det finns massor av osynliga gropar här nämlingen

Jag hoppar upp på Cassie's rygg.

"Tack så mycket.", viskar jag.