prs Missy The Timelord och Bad Wolf

10 minuter senare sitter jag, äter min hamburgare och tänker på vad som hände några minuter tidigare, Vem var han, och vad ville han?

-Fortfarande ur Sam's perspektiv för jag har planer-
Jag slog upp ögonen. Jag var i ett mörkt rum. Det var kallt, golvet var kallare. Var jag i en källare?
"Vaknat?" Sa en röst. "Ser man på, lille Sammy har vaknat."

TÄNK OM HAN GICK TILL SAM! Jag reser mig snabbt upp, betalar (för att jag är en hederlig människa. Om vi räknar bort alla mord) och springer mot rummet. "SAM!" vrålar jag när jag slängt upp dörren. "Son of a Bitch" Sam är borta.

"Var jag?" Frågade jag.
"Åh... Det vill du inte veta", sa manen i skuggorna.
"Jag vill", sa jag bestämt.
"Det ända som du behöver veta är att du har trubbel."
"Som om jag inte märkt det", sa jag. Om Deanna bara kom nu.

Jag tittar runt i rummet. Om bara Cassie var här. Hon hade kunnat hjälpa mig.

"Hur ska du klara dig ut nu va?" Sa han. "Du kommer vara fast här och vare sig du vill det eller inte så ska du dö, och ingen kommer föra sig tillbaka."
"HJÄLP MIG!" Skrek jag så högt jag bara kunnde. Om vi hade tur kunde Deanna komma, eller Cassi det skulle vara bra.

Bad Wolf uppdatera maby?

Ett tag senare försöker jag bryta upp en källardörr, förhoppningsvis med Sam bakom. Och äntligen går dörren upp. Men jag möts av 2 muskulösa män. Great. Men jag säger aldrig nej till ett slagsmål mot en varulv.
En av männen försöker sparka mig i magen, men jag flyttar mig snabbt, och han missar. Jag armbågar den andra i ansiktet.

Jag kunnde nu se manens ansikte. Den var blek i lampans sken och hade ett par ärr, förhoppningsvis bara massa bråk som barn eller så.
"Ser ut som om din syster kommit", sa han med ett ruskigt flin. Jag nickade bara, det hade jag listat ut när jag hade hört ett svagt gnissel från en dörr.
"Du vet jag varnade henne när hon väntade på maten", sa han och vandra runt.

Snart ligger båda männen avsvimmade på golvet. Jag kan ta hand om mig själv.
Nu borde jag fortsätta in och hitta Sammy, vilket jag gör också. Jag går från rum till rum och letar efter ett tecken på att hon lever.

"Så varför just ta mig?" Frågade jag och började bli less på detta.
"Jo du förstår man hör mycket i sina dar", sa han. "Och Winchester... Hm, ja ni är ju några Demoner väldigt gjärna pratar om."
"Demoner..." sa jag lågt. Såklart han måste jobba för demoner.
"jadå", sa han. "Deanna Winchester som flydde Helvettet." sa han med ett grin och hånade röst. "Sam Winchester som starta appacolypsen... Ni alla stora snackisar. Stackars Mary som dog så tragiskt, var hon ocskå bara en pjäs i deras spel? Och stackars Jack... Han var bara en pjäs innan han dog. Är det inte så med alla du älskar?" Jag bet mig själv hårt i läppen för att hindra att skrika och ösa ut fula ord. Tillslut kännde jag en bodsmak i munnen, bra dah.

*Jack är Jessica... Men med tanke på att vi ändra kön på Sam fick Jess också få ändrad...