The Hungergames Who dissapear[prs]

Jag satt i rummet och tittade upp i taket. Jag skulle dö. Jag skulle antingen mördas eller svälta till döds. Vilket var värst?

Tåget. Det traditionella dödståget. Det var mitt officiella smeknamn på det.
Jag svalde och klev in i min kupé.

Jag gick långsamt in i tåget och tittade runt. Det var fint i tåget. Jag gick in i min kupé och la mig i sängen. Jag blundade och allt blev svart.

-Lunch om en kvart!
Sa Kajla surt och stegade iväg.
-Jahaaa?
Hon hade inte ens sagt hej.....

Jag vaknade av att Effie skakade om mig.
"Det är mat nu!!" skrek Effie och sprang ut på sina höga klackar. Jag avskydde Effie redan.

Jag satte mig vid bordet och granskade allihopa.
Pojken som hade blivit vald var inte där ännu och det var en otur. Jag skulle gärna vilja granska honom om vem som är min distrikt kamrat....?

Jag reste på mig och pustade ut. Jag var vrålhungrig så lite mat skulle sitta fint tänkte jag. Jag gick till matsalen och där satt Effie, tjejen som blev vald för vårt distrikt och en man som såg ut som ett vrak.

När pojken tillslut kommer blev jag besviken. Ingen slagskämpe.
"Hej" säger han blyg och sätter sig vid bordet.

Jag satt mig mig bredvid Effie och tittade på alla. "Hejsan!" sade jag och log. "Vad heter du där?" frågade jag och tittade på vraket.



Holytail

"Theodor! DÄR ÄR DU! Jag har letat som en galning efter dig!"
Säger vår eskort som jag äntligen kommer ihåg namnet på!
Smith vad det. Lily Smith.
Jag tittade upp och in kom en mycket blek pojke i 17 års åldern. Han har svart hår och nötbruna ögon som hade ungefär lika mycket glädje i dom som en död mask......
"Förlåt..... Jag duschade lite för länge..." Mumlade han och sätter sig vid bordet.