Låt mig dö!

altså du skriver så himla bra!
bra karaktär, och han värkar väldigt jobbig också.
och en en gång, du skriver så bra.

Fick sådan himla skrivar feeling sedan förra kapitlet så det råkade bli ett till...

Kapitel 6
Jag vaknar tidigt på morgonen. Noora och Miley sover, men jag smyger ändå upp. Jag tänker att jag kan vänta på dem i sällskapsrummet. Jag tar sakta på mig min skoluniform och går ner. Då hör jag några viskande röster. Vilka kan det vara som är uppe så här tidigt. Jag går fram och knackar närmaste pojke på axeln för att säga hej. Han vänder sig om och jag ser exakt vem det är.
-Godmorgon, säger jag och försöker le, men det blir mest en ful grimas.
-Nämen godmorgon Shines. Jag trodde att du låg och sov, men när du ändå är här... mr Jones tar en lång paus och flinar. Han pekar på sin näsa. Det sitter ett plåster på den. "Eftersom din lilla kompis gjorde det här, så måste jag ju återgälda det på något sätt, han ler och nickar mot dem andra pojkarna. De kommer fra och tar tag i mig, och lyfter upp mig!
-Nej, släpp mig, säger jag så bestämt jag kan, men mr Jones bara skrattar.
-Nu ska vi ha lite kul. Mr Jones går ut genom porträttet och killarna som håller i mig följer efter honom. Jag sparkar och fäktar med armarna för att komma låss.
-Men släpp mig da, säger jag.
-Inte på en liten stund Shines. När vi är på väg genom en korridor på 11e våningen råkar jag träffa en av killarna i ansikte med handen och han släpper mig. Den andra killen släpper mig också och jag dunsar ner på marken. "Idioter" hör jag hur mr Jones viskar. Han tar tag i mina armar och håller mig fast. Då öppnas det en dörr i väggen! Jones leder in mig i porten och stänger noga efter sig.
-Var är jag? Frågar jag och sliter mig loss från hans grepp.
-Vid behov rummet Shines. Rummet är litet och det står en brasa mittemot dörren. Framför brasan står en soffa. Jag tittar skrämt på honom. "Du ska stanna här ett tag förstår du säger han och stegar fram till mig. Han tar tag i en av mina armar och lyfter sin andra hand. Jag blundar. Men känner aldrig någon smäll. Istället känner jag en hand som läggs under min haka och ett par läppar som trycker sig mot mina. Jag slår upp ögonen och jag ser hur en tår faller ner för hans ansikte. Han släpper mig och innan jag vet ordet av så har jag en knytnäve i ansiktet.

Ännu ett kapitel...
Piggelinisen
Hermionez-04
Lolly!!
ellisen05

Superbra!

bra!!!!!!!!!!!!

Superbra! Vilken bitch han är alltså ! hahha

JÄTTEBRA!!!!!!!!

The trumpet witch
Piggelinisen
Hermionez-04
Lolly!!
ellisen05

Kapitel 7
Jag öppnar ögonen. Allt är svart.
-Noora är du där? Viskar jag ut i mörkret. Inget svar. "Noora?" Viskar jag lite högre. Rummet blir sakta ljusare allt eftersom mina ögon vänjer sig. Hur länge har jag legat här? Tänker jag och sätter mig upp. Jag känner hur det är alldeles klibbigt på överläppen. Jag för min hand mot det klibbiga och skrapar bort lite från min hud. Blod. Torkat blod. Hur länge har jag legat här egentligen? En dag? En vecka? Tänk om Noora har glömt att jag finns? Och allt tack vare den där idioten mr Jones. Alla på hela skolan har kanske glömt mig på grund av han. Jag ställer mig upp. Känner mig alldeles yr i huvudet. Jag måste ta mig här ifrån, tänker jag och tar ett steg mot dörren. Sedan ramlar jag.
-Aj, piper jag och ställer mig upp igen. Jag tar ett till steg framåt, men ramlar igen. Jag biter ihop. Kom igen nu Debby! Tänker jag för mig själv. Den här gången hinner jag ta två steg innan jag ramlar.
-Varför går det inte? Piper jag med gråt i halsen. Jag måste komma till Noora. Nu. Jag ställer mig upp igen. Dörrhandtaget är max tre steg fram. Jag tar ett djupt andetag och börjar gå. Först ett steg, sedan två. Jag sträcker mig mot handtaget och tar ett sista steg. Jag ramlar, men tar hjälp av handtaget för att kunna ta mig upp. Jag öppnar sakta dörren. Tar ett steg ut och ramlar igen. Korridoren är mörk. Alldeles kolsvart. Jag ställer mig upp och tar tag i räcket. Går framåt ett steg i taget åt det håll där jag tror att Gryffindors uppehållsrum ligger. Jag fortsätter, men det tar ett tag. Det hinner till och med börja ljusna innan jag är framme vid tjocka damen. Jag ramlar igen och hon skriker till. Men den här gången bryr jag mig inte om att ställa mig upp, för jag vet att någon måste ha hört tjocka damens skrik. Jag hör hur folk kommer rusande från alla håll. Tjocka damens porträtt som öppnas och folk som viskar.
-Herre gud! Vi har hittat henne! Hör jag en välkänd skrikig röst. Mrs List. Min absoluta favorit lärare. Jag ler lite för mig själv. Så hör jag en hög väl välkänd röst som antagligen försöker tränga sig förbi alla människor. Noora!
-Debby! skriker hon och kastar sig fram på knä, precis framför mig. "Jag ska ta dig till sjukhusflygeln, jag lovar" viskar hon i mitt öra.
-Akta elever, akta, jag hör rektor Ross's röst eka genom väggarna. Den är lika bestämd och lugn som vanligt. "Sussie, Angelina, Melwin och Leon, få upp miss Shines till sjukhusflygeln."
-Jag följer med rektorn! Säger Noora och jag hör hur rektorn suckar.

Så, ett till kapitel! Hoppas ni tyckte om det. Ska försöka uppdatera lite oftare...

Super!

Superbra!

Tack, tack, tack så glad jag blir!