Katie Granger

Aww, tack! Vad roligt att ni gillar min ff! ♥

Sååå braaa!!! Finns faktiskt inte mycket annat att säga...

Tackartackar!

Varsågod!

Jag är hemskt ledsen för att jag inte har uppdaterat på typ 2-3 dagar, men jag vill ha någon bra ide till ff:en innan jag börjar skriva för att det inte ska bli tråkigt
Men nu kommer det i alla fall!

Åttonde kapitlet
Katies perspektiv

Jag var fortfarande trött och hängig efter min långa sömn. Bölderna hade i alla fall försvunnit och det var jag tacksam över. Under tiden medans jag hade sovit hade jag fått reda på att Alicia Spinnet skulle sluta i laget.
"Så, nu när Alicia har slutat så behöver vi en ny jagare." Harry kollade på mig.
"Så, vilka ansöker och vem tror ni kommer med?" Jag log lite mot Harry.
"Ahh! Du, du är en perfekt jagare!" Harry tog tag i mina axlar och vände mig mot honom.
"Va, jag?" Jag skrattade lätt.
"Jaa, du! Jag har sett dig flyga. Du är snabb, kvick, smidig och orädd. Du passar i quidditchlaget!" Harry tog tag i min arm och drog med mig bort till listan där du skrev upp ditt namn för att ansöka till laget. Han tog tag i pennan och kollade på mig.
Jag suckade och nickade med ett leende.
Harry skrev mitt namn med den mörkblåa fjäderpennan.
Hans handstil var spretig och faktiskt ganska ful, men det var min också.
Jag kollade på listan efter vilka som har ansökt.
"Cormac McLaggen!?"
Jag såg förskräckt på Harry.
"Ja?" Harry kollade frågande på mig.
"Han är ju en jätteduktig spelare!" sa jag nervöst. Jag var nära på att börja bita på mina naglar men lät bli. Harry log lugnande mot mig. Jag försökte besvara leendet men det blev mest som en grimas.
Jag tränade med antingen min Nimbus 2001 eller med Harrys åskvigg varje dag.
Jag erkände själv att jag blev bättre och bättre.
Men jag var nervös, riktigt nervös. Visst gjorde jag något mål ibland men jag var långt ifrån lika duktig som de andra jagarna i laget, Angelina Johnsson och Katie Bell. Där nere såg jag Cormac komma, med en åskvigg! Jag tappade nästan andan och höll på att trilla ner från kvasten. Han är ju oslagbar med en åskvigg! Jag suckade djupt flera gånger och började tycka synd om mig själv.
Hur skulle det här sluta?

Hoppas ni gillade kapitlet, ska cykla till skolan nu så jag skriver ett nytt kapitel i kväll

Bra!!!

Super!

Nästa kapitel kommer imorgon istället

Oki!