Elefantprinsessan [♥Linn♥ och Jessica Lawiise]

"Om du ursäktar." säger jag surt till mannen. "Så är det faktiskt elefanten som utan förvarning transporterar oss. Just saying."

"Hur vågar du tilltala mig på det sättet. Vet du inte vem jag är.", säger han. Sedan tittar han på mig. "Loriana?", säger han svagt.
"Hur vet du mitt namn?", frågar jag.

"Två saker. Ett: Jag tilltalar vem jag vill hur jag vill. Och två: Hur vet du vem hon är?" säger jag till mannen.

"Jag kan förvandla dig till en råtta i resten av ditt liv.", hotar mannen Rue. Som en reflex sträcker jag ut handen och är beredd på att utföra magi. "Så du har lärt dig magi fast du levt i en dåraktig värld så länge.", säger han. "Jag har lärt mig själv.", säger jag.

Jag gäspar med fejkad uttråkning.
"En råtta. Är det det bästa du kan komma på. Varför inte en flamingo eller kanske en papegoja?" säger jag och höjer handen jag också. Nu kanske jag kan praktisera en ny formel

Han skrattar bara. "Jag är Lord Vashan.", säger han. "Vashan...", säger jag. "Juste. Och ni är bara ett par idioter.!", säger han. "Ja, visst vi är idioter.", säger jag ironiskt.

"Jag är inte en idiot." fräste jag. "Förgör!" tillade jag sedan utan att tänka mig för. Men han parerade med ett ursinnigt uttryck i ansiktet.

"Vem är du? Och hur vet du vem jag är.", säger jag ursinnigt.

Han såg ut som han tänkte svara, men just då pratar tjejen som liknade mig.
"Försvinn. morrar hon. "Innan jag gör något dumt."

Jag hade glömt att hon var där.
"Jag kan gå, men jag vill att Loriana ska följa med mig.", säger han. Han gör en rörelse med handen och det dyker upp en en tjock bok i hans hand. Ett register för födda och döda.