For live, hope and magic

Hon nickade medan hon tog ett fastare tag om räven.
"Men vi behöver inte köpa mat eller så. Gräs blir till vete och vete blir till mjöl. Sen blir mjölet bröd." Hon skrattade medan hon stannade upp.
"Ska vi gå in i den där lila byn?" Hon pekade på en liten by längre fram.

Shu tittade mot byn och nickade.
"Ja, det tycker jag." log hon och fortsatte framåt, byn var rätt liten, men den såg härlig och mysig ut. Hon gillade det, men man visste aldrig vad som kunde gömma sig där inne.

Hon nickade och satte ner räven.
"Vi kan stanna över natten och som tack kan vi hjälpa dem." Hon gäspade medan hon sträckte på sig.
"Tror du de har sett såna som oss?"

"Sett och sett.. de kan väl ha sett några som oss, men inte vetat att vi var några andra än vanliga människor." svarade Shu och tittade ner på den röda räven.

Hon log och nickade.
"Men vi hjälper dem om de vill ha oss i byn." Hon drog handen genom håret och började att gå målmedvetet.

Shu nickade instämmande och började gå igen. Medan hon gick på stigen tog hon fram en hårsnodd som hon hade runt handleden och flätade håret. Räven gick bredvid och tittade sig omkring.

När hon kom in i byn stannade en ung man till och såg på dem. Rynkade på pannan men log sedan.
"Ni verkar vara trötta. Om ni kommer med så ska jag ta er till värdshuset." Han log vänligt och började att gå.
Fyú såg på mannen men log mjukt. Han visste väll att det var mer värt att hjälpa än schasa i väg såna som hon själv.

Shu granskade mannens rygg. Hon var beredd på att byta skepnad när som helst medan hon gick tyst efter. Men han verkade inte vilja något ont, inte vad hon kunde se i falla fall.
Och det var ovanligt, för hon brukade se det värsta i folk, kanske..

När hon kom in i byn så såg hon sig om och stannade upp. Hennes blick såg sig om och hon började att gå mot ett lite större hus som såg hemtrevligt ut och öppnade dörren och gick in.
Efter 10 minuter kom hon ut igen med ett stort leende på sina läppar.
"Vi får stanna här över natten, gratis."

"Gratis?" sa Shu förvånat och granskade huset. "Vad snällt." log hon och tittade ner på räven. "Får man ta med de in?" frågade hon och tittade mot Fyú.