Malfoy och Granger

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeéèêëęeeeeeeeeeeeeeeeeeeer nuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuüûùúūuuuuuuuuuu*!

SSSSSSNÄÄÄÄLLLLLAAAAAAA KAN DU LÄGGA UPP MER NUUUUUU@!!!!!!!!!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!!!

Jag tänkte lägga ut ett kapitel på alla hjärtans dag (varför inte liksom?) men sen kom min kusin så då blev det inte av, och igår så mådde jag inte så bra så jag orkade inte skriva, och såklart så var jag sjuk idag men hade ingen inspiration att skriva. Men nu kommer det!
---
Kapitel 6

Hermione

Jag och Draco hade bestämt att vi skulle pröva att bli tillsammans. Ingen skulle få veta det, jag kunde se Ron's reaktion om han skulle få veta.
Jag och Ron hade börjar prata med varandra igen. Det var fortfarande lite stelt mellan oss, men jag var ändå glad att vi hade blivit sams.

Jag gick med raska steg mot Förvandlingskonsten när någon tog tag i min hand.
Det var Draco.
"Hej, visst har du också Förvandlingskonst nu?" frågade han.
"Ja, det har jag. Men Draco, du borde inte gå med mig, folk ser ju oss," svarade jag.
"Om någon frågar är det väl bara att säga att jag råkade hamna bredvid dig," sa Draco.
"Jaja, men du jag tycker att..."
"Hermione..." avbröt Draco mig.
"Vad?" frågade jag och tog bort blicken från honom.
Framför oss stod Harry och Ron.
"Hermione, varför går du med Malfoy?" frågade Ron surt.
"Ehm, alltså, jag bara, han..." försökte jag förklara.
"Hermione, sluta," avbröt Draco.
"Jag ska förklara för er varför hon går med mig, och jag vill att ni lyssnar klart innan ni blir rasande på mig. Men jag och Hermione är tillsammans. Jag är kär i henne, och ni kan inte få mig att tycka något annat. Jag säger det gärna till alla, men jag gör inte det. För Hermione ville inte det. Hon var rädd för vad ni skulle tycka. Och då undrar jag hur schysta ni är mot henne eftersom hon måste tvivla om en sån sak," fortsatte han.
"Är detta sant, Hermione?" frågade Harry.
Jag nickade och tittade ner i backen.
Ron såg ut som om han skulle spricka. Sen knuffade han till Draco och gick iväg. Harry följde efter honom.
"Jag visste att det skulle bli såhär," sa jag tyst.
"Det är inte ditt fel. Det är deras problem att de inte kan acceptera dig," tröstade Draco och kollade surt åt det hållet Ron och Harry hade gått.
---
Jättekort del, jag vet. Men jag har som sagt väldigt lite inspiration.

JÄTTE BRA!!!

YES!!!!! Ett nytt kapitel! !! Sooooom jag har längtat

bra

Jättebra!!!!!!

Verkar jättebra!! Bevakar

Superbra!

Kapitel 7

Hermione

Jag öppnade dörren och gick ut från flickornas sovsal. Jag gick fort ner för trapporna och kom ner till Sällskapsrummet.
Där nere satt två människor jag inte ville träffa.
Harry och Ron.
Jag försökte inte bry mig om dem. Men det var inte så lätt.
"Du ska gå och träffa honom va?" frågade Ron surt.
Som tur var var ingen annan där som kunde höra honom.
"Ja, har du något problem med det, Ronald?" svarade jag med en falsk trevlig ton.
"Han är inte bra för dig," sa Ron och gick fram till mig.
"Jag är tillräckligt förnuftig för att förstå vad som är bra för mig," svarade jag surt.
"Varför är du med honom då?" frågade Ron.
"Måste ni två vara så fördomsfulla? Ni känner inte Draco lika bra som jag," nästan skrek jag.
"Han har mobbat oss i 4 år, Hermione. Har du glömt det?"
Ron lät jättearg.
"Nä, men folk kan förändras!" svarade jag med gråt i halsen.
"Aa, visst. Från fiende till turturduva va?"
"Om du ska vara så avundsjuk så borde du skaffa hjälp, Ronald," sa jag.
"Avundsjuk? Skulle jag vara avundsjuk för att du är tillsammans med någon? Aldrig!" skrek Ron.
Nu grep Harry in.
"Skärp dig Ron," sa han lugnt.
"Skärpa mig? Det är HON som går och hånglar med fiender! Först Viktor Krum och nu Malfoy!" svarade Ron irriterat.
"Nä, jag orkar inte tjafsa med dig Ron. Det är ditt problem att du ska bete dig såhär," sa jag med darrig röst.
Sen gick jag därifrån.
Jag gick fort ner till biblioteket där jag och Draco skulle träffas.
Draco var redan där.
"Hej!" sa han glatt.
"Hej," svarade jag, inte lika glatt.
"Har något hänt?" frågade han allvarligt.
"Jag bråkade bara med Ron," svarade jag.
Draco gav mig en kram och all ilska och sorg försvann.
"Jag vet att du inte är så förtjust i Quidditch, men du kommer väl och ser våran match imorgon mot Hufflepuff?" frågade han och log lite.
"Ja, det kommer jag," svarade jag och kunde inte låta bli att le.
"Du hejar väl på Slytherin imorgon va?" frågade han.
"Nä, bara för att jag har en pojkvän som råkar vara sökare i Slytherin måste jag väl inte heja på Slytherin?" svarade jag.
Draco kollade konstigt på mig.
"Jag skojar, såklart jag hejar på er," skrattade jag.
Draco log och kysste mig.

---
Jag har verkligen inspiration nu så det borde komma en del imorgon på morgonen (har studiedag)