PRS med Queen Boo B)

(Kej, på king's cross då oxå elr?)

(Ja)

Albus;
"Al!"
Jag log stort då jag hörde den välbekanta rösten, och vände mig om för att se min kusin och bästa vän, Rose Weasley stå där och le mot mig. Jag sprang utan tvekan fram och slängde mig i hennes famn. Vi hade inte setts på ungefär den månad, eftersom familjen Weasley hade rest till Egypten, och även fast en månad egentligen inte är så lång tid, hade jag verkligen saknat henne. Vi hade trots allt känt varandra hela våra liv.

Efter ett tag återvände jag till min familj, och Rose till sin. Jag fnissade lite när jag såg James stå och flörta med någon ny tjej. Han är en sådan player...
Lily står och pratar med Hugo. De två är i princip lika oskiljaktiga som mig och Rose. Mamma och pappa pratade med några personer som jag vagt känner igen. Dean.. och.. Seamus tror jag att dom hette?

Scorpius;
''Kom nu Scorpius'' sa pappa irriterat och föste mig framåt mot pelaren mellan perrong nio och tio.
Det kändes som om något saknades, precis som det gjort varje år sedan det första när jag stod här. Min mamma.
Jag visste inte vart hon var, men jag hade hört bråket mellan henne och pappa för ´flera år sedan. Det var ingenting jag gärna tänkte på, och nästa dag hade mamma varit borta. Hennes garderob var tom och alla hennes saker borta. Så mycket betydde jag alltså för henne.
Även om pappa var överbeskyddande ibland, så visste jag att han älskade mig.
Jag gick snabbt mot pelaren, blundade och öppnade ögonen en sekund senare. Jag stod på perrong 9 3/4, och pappa stod bakom mig. jag såg mig omkring, försökte hitta Luka men såg henne ingenstans.

Albus;
"Kom nu Scorpius"
Jag vände mig snabbt om, och som jag förväntade mig stod där Scorpius Malfoy och hans pappa. Jag såg rakt in i hans ljust grå ögon. Jag börjat nervöst bita i min underläpp, och kollar hastigt bort, med en underligt tung känsla i magen.

Scorpius ;
Istället för Luka's blå ögon mötte jag ett par klargröna, ett par ögon jag lätt skulle känna igen. Albus Potter.
Jag vände bort blicken och låtsades att jag inte märkte honom, men mitt hjärta började bulta fortare.
"Scorp!" Ropade någon och jag vände mig om. Luka kom springande med ett leende på sina blåmålade läppar. Hon hade färgat håret igen, den här gången knallrött. Jag log mot henne precis innan hon kastade sig runt halsen på mig, och jag skrattade och snurrade runt.
"Scorpius..." Sa pappa bakom mig med blicken långt borta. "Du måste gå på tåget nu."

Albus;
Jag tog snabbt min koffert och började gå mot tåget. Mitt hjärta bultade och jag kände fortfarande den där tunga känslan i magen. Jag bet ihop och himlade med ögonen åt mig själv.
Jag är så hopplös..

"Al! Vad är det med dig?!" Sa plötsligt en välbekant röst. Jag vände mig snabbt om och såg Rose stå bakom mig. Hon stod med huvudet smått lutat åt sidan, och ser lite orolig ut. "Du beter dig så konstigt! Hände något medans jag var borta eller?"

Jag tittar ner och fnyser ljudligt. "Det är inget!"

Hon suckar tyst och går före mig in i tåget.

Scorpius;
Luka släppte mig och jag log mot henne.
Sedan vände jag mig mot pappa och nickade. "Hej då" sa jag och tog min koffert samtidigt som Luka började gå iväg med snabba steg. Jag följde efter henne och gick på tåget.
Vi gick genom korridorerna och försökte hitta en tom kupé, och det tog ett tag innan vi lyckades. Precis när vi satte oss började tåget röra sig.

Albus;
Jag följer efter Rose in i en ledig kupé, och sätter mig ner.

Rose sätter sig mitt emot mig, och tar fram en schackbräda och två set med pjäser. Hon ler utmanande mot mig och jag ler tillbaka. "Du är körd" säger hon överlägset.
Jag himlar med ögonen. "Som om.."

Scorpius;
En knackning fångade min uppmärksamhet. Jag tittade mot kupédörren och såg Leon och Brady utanför dörren. De log och gjorde en gest mot de lediga sätena. "Kan vi sitta här?" Frågade dom, och jag nickade. Efter dem kikade en liten tjej fram, hon skulle nog börja första årskursen. Hon stod ensam, hennes hår var svart och hyn brun, och hennes ögon var stora och mörka. Luka följde min blick och såg vad jag tittade på.
"Neeegeeer!" Hörde jag en röst ropa, och jag såg ett par tjejer med blont hår, elva år gamla, och sminkade ögon. Minidivor. Jag log mot den mörka tjejen. "Vill du sitta här?" Frågade jag med höjd röst, och hon nickade fort och slank in i kupén. Luka höjde på ögonbrynen.Känner du henne?
Jag skakade på huvudet.