Prs mellan Alexandra Hagström och OzzyStar2

(ska de ha rummen mittemot varandra?)

~Laura~
Jag hör att det ringer på dörren där nere, men orkar inte bry mig. Jag hör att mamma öppnar och att gästen säger något, mamma svarar och de går in i vardagsrummet.

( Ja)

Jag gosade in mig min brorsa.
" Allt kommer bli bättre sis" sa Felix.

~Laura~
Det knackade på min dörr, men jag brydde mig inte om det. Tur att jag låste dörren efter Clare. Det knackade igen, hårdare den här gången.
"Jag vill vara ifred!" skrek jag. Knackningarna upphörde och jag hörde steg gå ner för den knakande trappen. Med en suck hävde jag mig upp ur sängen och gick för att dra igen gardinerna för mitt fönster. Väl där såg jag siluetterna av två personer som stod och pratade i fönstret mitt emot. Jag drog snabbt igen gardinerna, men lämnade en liten glipa för att spionera. Det högg till lite av dåligt samvete i magen, man får inte spionera, det visste jag mycket väl, men jag sköt undan tanken och gömde mig bakom gardinerna. Jag hade ändå inget bättre för mig.

Felix gick och jag sjönk ner vid mitt fönster och blundade.
Tårarna rann ner för mina kinder och jag öppnade fönstret för att få in luft.

~Laura~
Den längre av siluetterna gick ut ur rummet på andra sidan och fönstret öppnades. Jag drog mig snabbt tillbaka för att flickan som nu tittade ut inte skulle se mig.

Jag andades in den friska doften och kollade mot huset på andra sidan.

~Laura~
Hjärtat klapprade i bröstet på mig, jag hade spionerat, gjort något förbjudet, och nu kanske flickan hade sett mig. Jag vågade försiktigt titta fram mellan gardinerna och såg rakt in i flickans blåa ögon.

Jag vinkade till henne och log glatt.

~Laura~
Jag andades ut och vinkade tillbaka. Hon hade inte sett att jag spionerat. Jag öppnade mitt fönster och ropade:
"Hej!"

- Laura, ropade jag glatt.
( Dom kan känna varandra)