Svenska magiskolan för häxor och trollkarlar

_{Skrivet av Safir:}
Nu kommer nästa kapitel även om det inte är jättelångt, ni som inte är nämnda i det här kapitlet kommer jag att skriva om i nästa kapitel. Enjoy ♥

Kapitel 2
Erfa klev upp på den lilla scenen i matsalen som var stor och öppen. På väggarna satt massor av fönster med färgat glas i och till de allas stora förtjusning var taket, precis som på hogwarts förtrollat så att det speglade himlen utanför. Just nu var det solnedgång, de små molnen som jagade över den var lätt rosa och själva himlen skiftade i en orange färg. Sorlet dog långsamt ut och alla blickar riktades mot Erfa som log glatt mot dem. ”Jag vet att ni väntar på att bli uppdelade i elevhem. Men som vi ser det så har elevhemmen bara lett till splittringar mellan elever, diskriminering och bråk. Därför har vi bestämt oss för att alla elever kommer att tillhöra samma elevhem vid namn gryterclaff. Vi ska stå för de bästa egenskaperna i varje elevhem som vi tror finns i alla människor.” Sorlet steg igen, alla diskuterade huruvida detta var en bra lösning eller inte. Safir kom fram till att hon tyckte det var en väldigt bra idé. De började gå mot det stora elevhemmet och när de kom in gick det ett sus genom eleverna. Stora fönster med djupa fönsterbrädor där man kunde sitta gav utsikt mot trädgården, golvet var klätt i ljusa träplankor och de fyra väggarna var klädda i varsin elevhemsfärg. I taket flög hundratals vita ljus som fler och fler tändes ju mer solen sjönk. Mittemot ingången ledde två spiraltrappor upp till varsin vit dörr, de två sovsalarna. Den vänstra för tjejer, den högra för killar. I ett hörn var en grupp prickiga sittsäckar utplacerade och längs den ena väggen stod en lång soffa och två fåtöljer. En bokhylla, ett glasskåp med diverse flaskor med färgglada, bubblande vätskor i och stolar och bord utplacerade lite här och var. Safir såg på Kim Potter, Anne Potter, lumos1 och delete. som hon hade slagit följe till elevhemmet med. Deras ögon var stora och häpna och hon antog att hon såg likadan ut. ”Vi måste se sovsalen!” Nästan skrek hon. ”Kom, skynda er!” Tillsammans sprang de uppför trappan mot den vänstra sovsalen och Safir visste att detta var början på en underbar tid.