The vavmpire's plaan [PRS]

"Men det är ju min födelsedag" Hon log och satte sig på armstödet och tog hennes hand.
"Jag hoppas vi får sova här. Det skulle vara plåster på såren. Annars får du bjuda mig på lunch okej?"

"haha okej om vi inte får stanna över natten så kan jag bjuda på lunch" Jemima skrattade. plötsligt kom mannen ner igen med sig hade han bandage. Mannen ställde ner Bandaget på ett bord i närheten. Sen gick han iväg & tände en brasa.
"Min mästare kommer snart ner. är det något ni behöver mina damer" sa mannen & log medans han försökte få igång en eld.

April vaknade och kollade på mannen.
- Har ni något man kan putsa skor med? frågade April.
Hon log sitt sötaste leende.

Hon såg på mannen och såg sig om.
"Ett badrumm, vi är rätt kalla och behöver bara tvätta oss," Hon log och såg på Jamima. "Vi kommer ta hand om henne och det är ingenn fara." Hon log mot sin vän.

"som ni vill mina damer. " Mannen log" följ mig så ska jag visa er vägen" Mannen började sakta att gå.
Jemima tog ett djupt andetag & reste sig upp. hon bet i hop när hon kände smärtan i sin fot.

April hjälpte henne och började sakta gå efter mannen.
- Jemi går det bra? frågade April oroligt.

Hon hjälpte till och hon såg på Jemina,
"Du kan få nog en säng och sova i. Jag ska se till att du har det bra din rädda kanin
hon log mjukt och såg sedan på mannen.
"Din mästare. Vad är hans namn?"

Jemima log mot sina vänner men rodnade lite grann efter att ha blivit kallad för en rädd kanin.
"ah Min mästare han kallas för Lord Reid "Mannen log "nu är framme " Mannen pekade mot Badrummet. " här kan ni tvätta av er. Hittar ni tillbaka sen till rummet ?" frågade han & såg mot dem.

- Ja självklart, sa April och log glatt.
- Och tack så mycket, sa April.
Hon öppnade dörren och gick in i badrummet.

Hin log tacksamt.
"Ja självklart. "
Hennes mage kurrade och hon rodnade stort och lade armarna om magen. Hon var utsvulten.
"Vi hittar sen." Hon såg på Jemima.
"kom nu ska vi tvätta av oss."