(Prs) Rollspel och Alexandra Hagström

Jag gick igenom tåget och tittade in i alla kupéer. Tomma. Jag gick vidare tills jag kom längst bak i tåget. Jag öppnade kupedörren och fick syn på Julia och Mimmi.

Jag vände mig om och kollade på honom.
- Äntligen kommer du, sa jag och kollade på honom.
Jag vände honom ryggen och kollade på Mimmi.
- Får jag börja äta? frågade jag.
- Om du äter som en fin dam, sa Mimmi.
Jag ignorerade henne och började äta som jag alltid har gjort.
- Julia ät som en dam, skrek Mimmi.
Jag tonade upp mig framför henne.
- Jag bryr mig inte om några jävla sponsorer så jag äter som jag vill, sa jag kallt.
- Och om någon har problem med det så får ni ha det, fräste jag.

- Lugna ner dig!, sa jag högt. Jag tyckte verkligen inte om hennes attityd.

Jag vände mig om och kollade på honom.
- Tror du jag lyssnar på dig eller? frågade jag argt.

- Varför ska du ha en sån jävla attityd? Jag har inte varit taskig mot dig?, sa jag.

- Vill du veta varför jag har den här attityden? frågade jag.

- Nej, jag behöver inte veta något om dig, men jag vill ju gärna ha en i mitt distrikt som man kommer överens med? Det skulle hjälpa en hel del, sa jag och satte mig ner.

Jag blängde på honom och satt mig ner igen.

- Jag vill att du ska överleva, då kan man inte ha den där attityden, sa jag.

Jag sa inget.
- Men jag kanske inte vill överleva, sa jag tyst.