Något nygammalt

Då lektionen var slut hade Laura samlat sig och hade åter den likgiltiga sorgsna masken. Hon hade tack och lov inte fällt en tår vilket skulle ha varit ett stort nederlag för henne.
Hon gick till Snigelhorns nu tomma klassrum och ursäktade sig för sitt uppförande och han förlät henne med en klapp på axeln. Hon hade alltid varit en skötsam elev på ytan och hennes betyg var bra, inget att anmärka så det fick gå för denna gång. Dessutom hade han självklart hört om hennes far och erbjöd sitt stöd vilket hon avtackade sig ifrån.
Hon samlade sedan ihop sina saker och drog sig mot biblioteket. Hon hade håltimme och ville bara komma undan. Biblioteket var en tyst plats där förhoppningsvis ingen skulle komma och störa henne. Hon var ledsen om hon varit ohövlig mot dem tre, men hon orkade inte med att Blaise skämtade om henne. Hon kunde tåla det i vanliga fall men inte nu då on var så nära till gråt.

Cara lämnade väskan på rummet och gick sedan för att hämta något att tugga på, hon var sugen på glass och bestämde sig för att besöka köket. Cara klev in och snart fick hon sin glass och hon tog med sig skålen ut ur köket, hon visste inte vart killarna hade tagit vägen men hon behövde en stund för sig själv, hon visste att Blaise skulle försöka komma på ett nytt sätt att förföra Laura och Draco, ja hon visste inte vad som var fel på honom men något var det och just nu orkade hon inte med det. Hon villa att han skulle prata med henne men hon tänkte inte ta första steget. Cara la sig ner på bryggan och åt sin glass, hon tänkte bara ta det lugnt innan hon var tvungen att ha lektion i svartkonst.

Laura fick tack och lov en lugn timme på biblioteket och hon var tacksam för detta. Madame Pince gav henne nya inkomna böcker hon trodde att Laura skulle gilla och de hade ett trevligt samtal på några minuter.
Hon såg på schemat vad det skulle bli för lektion innan lunch. Hon suckade, skulle det inte vara slut med plågorna? Ännu en lektion med Slytherinarna och Blaise skulle åter driva med henne, hon hade god lust att skolka. Men hon lät som vanligt pli det, det var inte hennes stil.
Hon bara längtade tills denna dag var över, orkade verkligen inte med mer skenande känslor.
Det var först då hon ensam satt utanför klassrummet hon märkte skillnaden, inte försvar mot svartkonster utan svartkonster, äntligen något vettigt.

Cara åt upp glassen och reste sig upp, hon hade inget emot Amycus, och han störde inte henne och hon störde inte honom.
Cara gick in i slottet och lämnade skålen på trappan bara för att se hur lång tid det skulle ta innan den försvann och om folk skulle bli förvirrad.
Hon gick upp till klassrummet och fann Laura sitta utanför men Cara sa inget till henne, hon tittade upp när en skugga föll över henne.
"Prinsessan" sa Draco och hon log mot honom, nu lät han som sig själv.
"Ja?" sa hon och la huvudet på sned och han räckte fram en klubba och Cara sken upp.
"Tack" sa hon och kramade om honom, hon hoppades att han inte skulle kännas så annorlunda, Blaise tittade på Laura och Cara gav honom en blick.
"Inte än!" sa hon bara och Blaise nickade, Cara hade lekt den här leken många gånger innan och hon visste att han skulle få vänta en liten stund till.

Laura bävade då hon såg dem, men gjorde inte en min att hon sett dem. Hon ville inte ha med någon att göra för tillfället även om det var precis vad hon behövde. Att Blaise bara var ute efter att håna henne var självklart. Hon kände till de där två, de hade rykte om sig och Laura ville inte vara nästa byte. Sedan var det inte bara det, hon hatade att hånas att bli sviken att hon aldrig tänkte bli det mer. Sedan var det hennes far på det som fick hela henne i obalans.
Hon var glad då han lät henne vara och snart öppnades dörren och eleverna strömmade in i klassrummet. Laura satte sig vid en tom bänk och väntade på att även denna lektion skulle börja.

Cara gick in i klassrummet med klubban i munnen Amycus tittade på henne och nickade diskret mot henne men hon rörde inte en min, hon tänkte inte avslöja sig själv, hennes far ville inget annat än att tala om vem hon var så hon fick mer makt, men Cara ville inte det, hon ville kunna röra sig fritt utan bekymmer och kunna dra i trådarna bakom kulisserna utan att någon kände till henne.
Hon satte sig ner vid en bänk intill fönstret, Draco slog sig ner bredvid henne och hon räckte över klubban och han smakade innan hon tog tillbaka den, Blaise satt framför dem och såg på dem och hon erbjöd honom att smaka också men han bara skakade på huvudet.
Cara vände sig mot Amycus och väntade på att lektionen skulle börja.

En slytherinpojke hon inte visste namnet på satte sig vid henne och Laura kunde slappna av en aning att han inte var Blaise.
Snart startade lektionen vid att Amycus talade om den nya regeringen. Talade om hans herre som ansåg att skolan skulle ändras, här fick inga mugglarfödda vara. Sedan fortsatte han med dagens lektion i att de skulle rabbla de förbjudna förbannelserna som inte längre var det. Med ett leende sade han sedan att de skulle öva på en, nämligen crusiatusförbannelsen.

Cara log lite när han sa att de skulle öva på de oförlåtliga förbannelserna, eller ja crusiatusförbannelsen, det var inte hennes favorit trollformel men den var inte heller någon hon ogillade, men hon föredrog sectumsempra. Cara funderade på när han skulle be dem öva på varandra.
"Ställ upp er två och två" sa Amycus, där kom det.
"Prinsessan får jag den äran?" sa Draco och hon skrattade, det var en udda fråga.
"Du och ingen annan får äran" sa hon och tog hans hand när han räckte fram den, det var som om han bjöd upp henne till dans. Amycus flyttade på bänkarna.
"Tackar" sa han och bugade och hon besvarade bugningen.
"Vi är båda vana så det här skall ju gå som en dans" sa hon och log mot honom, de båda höjde sina stavar och slängde iväg trollformeln samtidigt.

Laura han inte ens reagera försen någon ryckte upp henne hårdhänt i armen. Hon stod ansikte mot ansikte med Goyle. Han flinade hånfullt mot henne, Goyle var nästan tre gånger så stor som henne och att han klarat skolan var för henne ett under. Varför hon blev hans offerlamm hade hon ingen aning om, hon var väl den som var närmast. Närmast av dem som troligen inte ens skulle kunna göra motstånd.
Laura sa inget utan bara accepterade det, hon bugade och kände formeln sveda hennes rygg.
"Osportsligt." fick hon fram mellan sammanbitna läppar men höjde sin stav samtidigt som hon väjde undan för ännu en, hon var snabb och smidig och tänkte helt enkelt trötta ut honom.

Cara undvek trollformeln och såg hur den träffade Hanna Abbot i ryggen, Cara log lite och kastade den mot Draco som inte hann parera den och hon avlägsnade den så fort den träffat honom.
"20 poäng till Slytherin" sa Amycus han och såg på henne, hon sa inget utan satte sig ner på en bänk, hon kände att hon var färdig här för idag. Draco satte sig bredvid henne.
"Utmärkt prinsessan" sa han och Amycus såg på dem.
"Så tilltalar man inte hans..." började Amycus men tystnade när Cara gav honom en kall blick, dödsätaren gick vidare i klassrummet.
"Det var nära" sa hon och Draco nickade.
"Det är vår hemlighet" sa han och puttade på henne och räckte fram en ny klubba.
"Hur många har du?" skrattade hon och han log bara till svar.