WINSAH! KOM HIT SÅ VI KAN ROLLA 1D!!!

Blivken började klarna ännu mer och jag hörde Felicia prata med en av de, men inte vad hon sa.
Då började alla suddiga linjer klarna. One Direction stod precis framför mig!
"Erm... I'm allright, it's okey, sorry", stammar jag bara.

"Helt säker?" sa jag. "Really sure?" sa jag sedan för att killarna skulle förstå.

"Yeah, I'm fine", svarade jag, och ärligt talat var jag det. "But... Why are you here?" frågar jg sedan de i One Direction. "I thoughted that you should perform now."
"The concert is over, we couldn't ignore that two girls could have died. And technically it's our fault." sa Louis till mig.

"Yeah, actually it was Diana's fault, but I could skip to lean so far over the edge", sa jag och jag skulle skrattat om det inte hade varit en så allvarlig situation.

"May you should leave them alone, they have to take it easy." En sjukvårdare jag hatade just nu kommer fram.
"It's okey, we promise, we'll don't scream", säger jag.

"Jag mår bra, jag lovar", gnällde jag när 1D gick iväg och sjuksköterskan öppnade första hjälpen.

Någon tryckte in en slags slang i min mun och jag kände hur jag slocknade.

Dem kollade mina lungor och mitt huvud.
"Du har tur", sa dem. "Hade du ramlat på huvudet som din kompis gjorde så hade det varit värre. Du ramlade på rumpan i stället." One Direction stod en bit bort och tittade på, och det var riktigt tur att dem inte förstod för då skulle jag rodnat.

(Kan vi inte göra så att min fick någon skada så att hon behöver linser?)

(Okej)