PRS, Saga Lovegood och Alexandra Hagström

Jag tittade upp och mötte hans blick. Sen tog jag ett stort steg fram.
- Självklart, log jag.

Jag log och kollade på henne.
- Vilken klass går du i? Frågade jag.

-Tvåan, svarade jag. Precis som jag gjort 54 gånger tidigare, var jag nära att tillägga, men hindrade mig i sista stund.
- Du då? frågade jag.

- Tvåan också, sa jag och satt mig ner på ett säte.

Jag slog mig ner bredvid Felix. Bussen startade med ett högljutt brummande och vi började röra oss framåt. Jag drog fram min mobil ur fickan och satte på mig hörlurar, utan att kunna fokusera på musiken för en sekund. Allt som rymdes i mitt huvud var tanken på hur nära Felix satt - och hur otroligt gott han luktade.

Jag kollade på henne och log för mig själv.
- Vad lyssnar du på? Frågade jag och kollade på hennes mobil.

Jag höll fram mobilen så att han kunde läsa på skärmen, och koncentrerade mig på att andas normalt. In, ut, in ut.

- Okej, sa jag och läste.
Jag lutade mig mot fönstret och kollade ut.

Han lutade sig tillbaka och jag kunde äntligen andas ut. Bussen stannade med ett ryck och jag reste mig upp. Så fort busdörrarna öppnades slängde jag min väska över axeln och gick ut i den kyliga morgonluften. Äntligen kunde jag andas ordentligt.

Jag reste mig upp och gick efter henne.