The Fooo [PRS]

"Han borde inte prata med henne just nu", påpekade jag och nickade mot Oscar. "Hon är inte den snällaste vid sådana här tillfällen."
"Det löser sig nog", sa Ogge och ryckte på axlarna.
Jag tittade tvekande upp i hans ansikte, men han hade kanske rätt. Jag överreagerade kanske bara.

Jag kollade bort från Oscar.
- Du lyssna var inte arg på mig jag har inte gjort något, sa Oscar.
- Du lägger dig i något som du fan inte har med och göra, sa jag argt.
- Du slog henne, utbrast Oscar argt.
Han reste sig upp och gick bort till dom andra.

"Sa ju det", mumlade jag innan Oscar satte sig på samma plats som förut.
"Hur kan hon bara slå någon sådär?" undrade han.
"Det har jag frågat mig själv så många gånger", suckade Vira.

Jag blundade och tänkte på något annat.
Tåget stannade och jag gick av för att komma så långt bort från dom andra.

Jag klev av och letade med blicken efter Julia. Jag övervägde starkt att bara åka hem igen, men dels så skulle mina föräldrar börja fråga en massa frågor, dels så kunde jag inte bara lämna Julia utan att berätta vart jag skulle.

Jag såg att Vira och grabbarna gick av och jag såg Vira leta efter mig.
Jag skyndade mig därifrån innan dom skulle se mig.

"Ni vet, ni kan lämna mig här", påpekade jag. "Det är inte så att jag har gått vilse eller någonting."
Killarna växlade några blickar och verkade nästan telepatiskt prata med varandra.
"Vi ska vara i studion snart ..." började Felix.
"... men vi kan nog stanna med dig tills du hittar Julia", avslutade Omar meningen.

Jag stannade efter ett tag och tänkte på att jag inte har några pengar.
- Toppen, muttrade jag argt.

Jag suckade och tog fram min mobil där jag letade upp Julias nummer och ringde. Jag trummade med fingrarna mot mitt vänstra lår medan signalerna gick fram.

Jag såg att Vira ringde och svarade.
- Vad vill du? frågade jag argt.