Prs Queen Boo och Angelinaa

Afrodite nickade. ''Ja. Och vilken ära'' hon uttalade ordet 100% spydigt ''att träffa dig här'' sa hon. Afrodite förstod inte. Stod hon verkligen här och hade ett samtal med en demon? Stod hon verkligen här och lät bli att skada honom? Ja. Ja. Det gjorde hon.
Hon suckade irriterat. Vad var det här? Varför kände hon inte ens viljan att skada honom? Så borde det vara. Hon borde känna ett sådant hat att hon knappt kunde bärga sig från att hoppa på honom och hugga honom i bitar. Det var så de hade beskrivit det, de som någon gång hade skickat en demon till helvetet. Hon mindes den där blonda demonen som kommit till himmelen, sagt att hon ville bli en ängel. Hon hade tvingats rena sig tusentals gånger, och svära tusentals eder. Sedan efter den sista reningen, hände något. Alla var där och såg det. Demonens svans försvann, och ett par vingar växte ut. De var visserligen grå, men hon blev en ängel.
Afrodite log. ''Och vad har du på dig egentligen. Det passar inte riktigt med vad... du är'' flinade hon

Blake log stort och bugade sig lätt.
"Man tackar, det är är en ära att träffa dig med." Han hade inte samma sarkastiska ton som Afrodite, men det var tydligt att han skämtade.
Blake var väldigt glad över att han hade haft rätt, det betydde på många sätt att han hade övertaget. Men Blake hade ingen lust att att bråka med ängeln. Det var inte normalt. Blake brukade vara redo att ta sitt svärd varje sekund han var på jorden. Även stunder han inte kände lukt av änglar över huvudtaget. Blake var fortfarande på sin vakt, inte inte så mycket som han vanligtvis var. Ängeln var roande, alltså var hon inte alls ett onödigt hinder. Blake valde alltid att ha kul före att göra sitt jobb. Det var en av anledningarna till hans låga rank. Han hade faktiskt en del talang, tillräckligt för en högre rank i alla fall, men ingen ville ha en lat slacker som honom sköta allvarligare jobb, han var för opålitlig.
Blake flinade och tittade snabbt ner på sin tröja.
"Tycker du inte?" flinade Blake och såg tillbaks mot Afrodite. "Gillar du det?" Det var faktiskt för ängelns skull som Blake hade klätt sig så ordentligt ironiskt, så det var bäst att hon antagligen hatade det eller gillade det. Egentligen var det tänkt att reta ängeln, men med tanke på Afrodite speciella natur var det möjligt att hon faktiskt såg det roliga i Blakes kläder.

Afrodite skrattade till, hon kunde inte låta bli. ''Hm.. Ja, du ser lite dum ut, men ja, jag gillar det'' flinade hon.
Det var konstigt. Hade demonen verkligen humor? Hela sitt liv hade hon fått höra att demoner inte hade känslor, bara skadeglädje. Men... den här demonen var ju rolig. Visst, lukten stack i näsan, och visst, hennes överlevnadsinstinkter sa åt henne att flyga därifrån, och det gjorde hennes förnuft också. Men den del av sig själv hon faktiskt lyssnade på, sa att demonen inte var ute efter att skada henne. Och så länge han inte utgjorde något hot, då skulle hon strunta i honom. Alla änglar som hade utfört sitt jobb fick komma tillbaka till himlen, och de fick högre rank. Afrodite ville inte det, inget av det. De änglar med högre rank fick mer uppmärksamhet, och hon ville inte att någon skulle veta att hon inte var särskilt änglalik.
Afrodite kände människornas blickar i ryggen, men hon brydde sig inte. ''Jag insåg faktiskt igår att jag själv nog inte ser ut att vara vad jag är''

Blake lade förvånat huvudet på sne och vidgade ögonen.
"Upptäckte du inte det förrän igår?" flinade han skeptiskt och flinade. Att ängeln inte såg ut som vanliga änglar var väldigt uppenbart, hur kunde någon missa det? Ängeln kunde väl inte vara född dagen innan? Det var ända sättet Blake kunde tänka sig att Afrodite aldrig hade märkt det tidigare. Blake visste inte mycket om hur levde och dela ut jobb, men han trodde inte det första änglar gjorde efter att ha blivit födda var att gå på uppdrag på jorden.
Det började bli bli tid att gå till den kommande lektionen om de inte ville bli sena. Blake tänkte inte strunta i sitt jobb bara för att prata med ängeln, hur intressant det än var. Blake tänkte inte komma sent till andra lektionen. Han hade också ett litet uppdrag han behövde göra under rasten också. Han behövde mer sötsaker för att klara sig. Han tyckte han hade sett några elever gå omkring med en oöppnad fyraliters cola flaska. Den skulle funka. Att sno den från eleverna skulle bli enkelt. De hade samma osäkra-och-nya utstrålning som Blake tyckte Afrodite hade. Allt Blake skulle behöva göra var att ta form av en lärare och ta flaskan, säga att den inte var tillåten eller något, de skulle inte våga säga emot. Det skulle bli intressant att se om ängeln var emot det, eller om hon helt enkelt inte brydde sig om eleverna fick sin läsk eller inte.

Afrodite skakade på huvudet.
''Nej, faktiskt inte. Vi änglar får inte se oss i spegeln...'' svarade hon. ''Det är ju så jävla självupptaget att se på sig själv'' sa hon sedan ironiskt. Direkt efteråt slog Afrodite handen för munnen när hon insåg vad hon hade sagt. ''Hoppsan'' fnittrade hon. En röst hördes i hennes huvud. Hennes ledare skickade ett meddelande till henne...
Afrodite Darkness. Svor du nyss? kunde Afrodite höra. Det var läskigt, de änglar som tilldelats jobbet att vara ledare och tränare till änglar kunde ta sig in i deras huvuden och prata med dem.
Nu kommer du få stora problem. Högste ledaren kommer få veta det här. Du kämpar inte mot demonen, du kallpratar med honom! Och nu svär du också...
Afrodite kunde knappt hålla sig för skratt. Hon hade aldrig respekterat de med högre rang, hon var dålig på respekt över huvud taget.
Hon kunde inte låta bli, utan sa högt ''Fan vad hungrig jag är!''
Hon kunde känna ledarens ilska och visste att högste ledaren verkligen skulle få veta det här. Afrodite ville att han skulle veta det.

Blake skrattade högt när ängeln svor. Det var verkligen lärorikt att prata med änglar. Nu visste han att änglar inte fick se sig själv, och att det var fysiskt möjligt för änglar att svära. Blake hade faktiskt trott att det inte var möjligt för änglar att säga vissa ord. Att Afrodite också svor av misstag gjorde saken roligare.
Blake flinade när Afrodite svor igen, mer medveten om saken.
"Aa, det är förjälvligt att var hungrig." Blake tittade på klockan. "Vi borde gå till nästa lektion nu, men massa elever på vägen kommer ha ätbara saker, det är ju bara att sno lite från någon av dem. Själv tänkte jag fixa lite läsk." Mint smaken verkade konstigt nog försvinna lite när Afrodite svor, den gjorde fortfarande Blake illamående.
Blake vände sig mot dörren ut till korridorerna utanför.
"Kommer du Newbie?" frågade han. Afrodite kanske inte alls hade lust att fortsätta gå på lektioner. Det skulle vara tråkigt om hon valde att skolka, men det skulle inte påverka Blakes beslut att försöka passa in. Han hade ett jobb att sköta, som han faktiskt råkade tycka var kul. Det var inte läge att leka med något annat för ögonblicket.

Afrodite skrattade till. "Vad kallade du mig?" Sa hon argt, men på skämt.
Hon ville verkligen härifrån, den där lukten... usch.
Hon gick upp bredvid demonen. Hände det här verkligen?
Hon trodde att hon drömde, men det kunde inte stämma. Allt kändes så.. verkligt. Hon hoppades att demonen skulle stanna, den här skolan verkade trist.
Men... stjäla? Redan när hon föddes så hade hon fått veta att stjäla var en av de tio största brotten.
Hon hade listan med sig överallt. Men nu tog hon ett djupt andetag, drog upp lappen ur fickan och rev sönder den. Hon visste vad som stod överst på listan.
Umgås fredligt med en demon
Men...
"Jag kanske äntligen har fått en vän" tänkte hon.Sedan nöp hon sig hårt i handen. Nej!
"Ja, vi hittar något att äta"

Blake var ganska nöjd över Afrodites reaktion av hennes nya smeknamn. Det skulle vara lite kul om hon blev lite små arg på riktigt, samtidigt var det bra att hon fortfarande visade att hon hade humor.
"Har du några knep för att få tag på på det du vill?" frågade Blake och spanade efter eleverna med colan. De hade satt sig på en bänk, fortfarande utan att ha öppnat läsken. Det skulle bli lika enkelt att sno den som att ta godis från ett barn... Det var faktiskt i princip samma sak, eller när räknades människor som vuxna? Var ungdomar inte samma sak som barn på flera sätt? Blake skulle räkna dem som det i alla fall. Jämfört med honom var de som nyfödda.
Blake var nyfiken på vad det var för papper Afrodite rev sönder, han tänkte fråga henne sedan. För ögonblicket tänkte han mest på att få bort den hemska mintsmaken.
Blake hoppades verkligen att Afrodite skulle stjäla något att äta från någon annan, och inte göra något "änglalikt" och lämna människornas grejer åt dem själva. Blake visste inte exakt alla änglarnas krafter var. Änglarna han tidigare hade träffat hade alla använt sina krafter på olika sätt. Han visste att de kunde läsa människors tankar och som demoner var starkare och tåligare än människor. Demoner fick starkare krafter beroende på rang, för det mesta var krafterna ganska lika, som att kunna byta skepnad, men en del hade annorlunda krafter. Blake var inte en av dem. Det störde honom inte, han klarade sig bra med det han hade. Det var en ganska ovanlig inställning. Blake antog att det bara hade med att göra hans låga ambitioner när det gällde det mesta.

Angelinaa
(Sorry, lyckades avbevaka tråden o glömde bort rollet helt )

Afrodite fick en idé. ''Vi får väl köpa i skolcaféterian eller något...'' sa hon. Hon såg att Blake tittade på elevernas cola, men det var det sista hon ville ha just nu. Hon kände lukten därifrån hon stod, både från demonen och eleverna.
Kväljningar skakade Afrodite och hon gick iväg med snabba steg, hoppades att hitta en toalett. Hur skulle hon klara det här, egentligen?
Afrodites tankar gick till gårdagen, hon funderade på vad det var hon hade hittat för mat. Ett gäng ungdomar. Hon frammanade bilden för sitt inre och såg dem. De kunde inte vara i åldern för att dricka öl, inte ens energidryck. Självklart drack de läsk. Hon såg en skylt där det stod WC på och drog upp dörren. Där inne stod någon med ryggen vänd mot henne och hon hörde ljudet av rinnande vatten. Innan personen med det gyllenblonda håret han vända sig om smällde hon igen dörren igen.
Dörren hade varit låst, och Afrodite bannade sig själv för att inte ha kollat först. Hon visste att hon var onaturligt stark. När hon kollat att nästa dörr var upplåst smet Afrodite in där, låste dörren och kräktes i toastolen.

((Förlåt att det tog så långt tid för mig att svara, men har just haft de två stressigaste månaderna i mitt liv (hittills) så har inte hunnit skriva ))

Blake såg förvirrat efter Afrodite. Vad tog det åt henne? Blake var nära på att skynda efter henne, men det stod klart för honom att han först behövde läsken, även om mintsmaken inte var lika stark nu när ängeln hade sprungit iväg.
Blake ändrade utseende till en lärare han hade sett tidigare. Han hoppades ingen såg när han ändrades. Sedan gick han med bestämda steg mot eleverna med den stora cola flaskan.
"Ni får inte dricka sånt på skolan" sa Blake med lärarens röst. Eleverna såg skrämda och förvirrade ut. Blake tog flaskan innan de fattade att något var fel, och skyndade sig runt ett hörn. När han var utom synhåll från eleverna ändrade han tillbaks till sitt vanliga utseende och öppnade flaskan. Han tog ett par klunkar och mintsmaken minskade. Blake suckade lättat. Mycket bättre. Men vad skulle han göra nu? han borde gå till lektionen och fortsätta med sitt uppdrag, men han ville veta vad som blev av Afrodite.
Om han gick efter Afrodite skulle det vara nästan omöjligt att hinna till lektionen i tid... Det var inte en bra dag att komma sent. Han skulle ju verka som en bra elev som uppförde sig exemplariskt. Fast det var klart, han ville verkligen veta vad som hände med Afrodite och hur enkelt skulle det inte vara att säga till läraren att han gick fel, det var ju faktiskt hans första dag.
Blake följde stanken av mint. Han kom fram till toaletterna. Ängeln var på någon av toaletterna. Blake hade ingen lust att undersöka vilken ordentligt.
"Newbie, är du här?" frågade Blake högt. Hon borde vara det, annars hade han en till ängel att hålla koll på.