HP-roll

"Albus Potter" presenterade sig pojken. "Jag ska börja mitt första år iår!"
"Lycka till!" sade Lila och log.
Jag var för trött för att säga något, men jag log också och pekade på mig själv. Han verkade förstå.
"Vad kul!" sade han. "Men kan du inte prata?" frågade han sedan.
"Jodå" sade jag och log.

- Jag är Alexandra Ross, sa jag glatt.

Äh, visst jag är med.

( Jaaaaa)

(Ska vi fortsätta eller?)

(Japp)

Jag såg ut genom fönstret; tåget hade börjat rulla. En tjock dam kom och stack in huvudet.
"Vill ni ha något från vagnen?"
Jag nickade och köpte chokladgrodor och Bertie Botts för tre galleoner.

"Jag kan ta en ask med chokladgrodor" sade jag artigt till damen, och betalade.
Tåget rullade sakta ut från stationen, och gick allt fortare. Jag orkade inte tänka på att den svåra minuten snart var här. Den minuten då jag skulle bli sorterad. Jag tittade på Albus.
"Vilket elevhem tror du att du kommer hamna i?" frågade jag honom.
"Hela min familj är Gryffindors" suckade han. "Men pappa har berättat att det finns modiga även i Slytherin."
"Vi får hoppas att du inte hamnar där" nickade jag, och Albus höll med.

"Jag är Gryffindor", sa jag. "Jag lovar, det finns nästan bara snälla typer här!"
Albus nickade och jag log menande åt honom.
"Ursäkta, men jag måste gå..." Sa jag. "Håll platsen åt mig, jag kommer tillbaka strax!"
Jag gick och knackade på rutan till James och hans kompisars kupé. Han nickade och gick ut.

"Såå..." mumlade jag till Albus, generad av att redan prata allvarliga saker med honom. "Har du några syskon?" frågade jag utan någon som helst anledning, eftersom jag redan visste att han hade två.
"Ja, det har jag" sade Albus, och han verkade glad över att jag ställde en "normal" fråga. "Två stycken. James, ett år äldre, och Lily, två år yngre."
Jag nickade menande för att visa att jag hade lyssnat. Även fast jag redan visste om det, det står ju överallt om familjen Potter.

"Vad är det?" Frågade han och jag rykte på axlarna. Han böjde fram huvudet och kysste mig. Jag besvarade kyssen. Efter ungefär en minut efter vi stått och hånglat så släppte han, kg och gick in till sin kupé igen. Jag log, vinkade och gick till min egen igen.
"Ledsen, var bara hos James... Tack för att ni höll platsen!
Just det, det är väl du som är James bror? Jag har ju varit hemma hos er, men du var på museum med Harry då..."
"Ja, jag tror jag vet vem du är. Lila Massey, James har pratat om dig." Jag rodnade och nickade samtidigt.