PRS - Måntass & Mily

Anastasia får nog, hon klarar det inte längre. Hon måste härifrån, och det snabbt innan hon gör någonting hemskt.
Hon springer tillbaka till sin sal och byter kvickt om till mer rejäla kläder innan hon fortsätter ned till stallet.

Lee kom hem han satt av och ledde in hästen i stallet han såg ner i marken ingenting kommer förändrats, Prinsessans tal var bara ett tal fullt av lögner. Hur orkade den kungliga familjen leva med sig själva när de ljög för folket?. Lee ställde in hästen i hennes box han klappade henne.

Hon förstod inte att hon vågat trotsa kungen och följa sin egen vision av livet. Det var chockerande, men samtidigt roligt. Hon kom fram till stallet och sadlade enkelt sin häst medan hon kände paniken växa. De skulle bli så arga.

Lee kände hur det knorrade i magen han hade knappt heller någon mat förutom en limpa som snart var slut· Lee såg på sig själv i en spgel i stallet han var nästan bara skin och ben han hällde upp rent vatten till sin häst och gav hästen lite hö han hade snart inge hö kvar· Han gick in i stugan och tog ftmram sin limpa han skar av en bit och tuggade på den han rös den var torr och äcklig·

Hon hoppar med ett leende upp på hästens rygg och ger den tecken att galoppera härifrån. Det enda hon kan göra när hon känner vinden mot sin hud och håret som svävar tyngdlöst bakom henne är att le. För hon är äntligen på väg någonstans.

Lee la ifrånsig limpan han såg ner i bordet· När skulle det komma bättre tider? När skulle kunga familjen dela med sig ? Aldrig tänkte han med en suck han reste sig från bordet·

Anastasia ser sig blygt omkring. Hon vet om svälten och alla de katastrofer folket har varit med om, och upplever fortfarande. Hon har sett det, det har varit en del av hennes verklighet. Men det är en helt annan sak att vara mitt ibland det. vara en del av folkmassan. Det var hemskt att se.

Lee gick och la sig han orkade inte vara vaken något mer denna dag han gäspade och somnade snart

Hon såg med förtvivlan i blicken på människorna som passerade henne. Hon visste inte riktigt hur hon skulle kunna hjälpa dem i situationen som hon befann sig i nu. Hon kunde inte se dem, det var för plågsamt. Anastasia knep ihop ögonen och tog ett djupt andetag. Hon öppnade sina glansiga ögon igen, och fortsatte framåt i full galopp.

Lee drömnde om ett fredligt samhälle där kungen och drottningen delade med dig av sina skatter· Lee vaknade upp och såg upp i taket det skulle aldrig hända tänkte han·