En Taggsvans' värsta mardröm

Jag kan bara hålla med, ser fram emot att få läsa mer!

GAHH DU SKRIVER FÖR BRA ÄLSKAR DET ♥

ÅH SÅ BRA DU SKRIVER ♥ ÄLSKAR DET VERKLIGEN du borde bli författare ♥

BRAAAA!!!

Mer nu snälla ;_;

Mina damer och herrar nu kommer...

Kapitel 6 Ett hatat ansikte

”Ja, efter lunchen kommer vi ha Harrys älsklings ämne!” sa Ron och sträckte upp händerna i luften och log. ”Det ska väl bli roligt att träffa professor Snape efter en lång sommar, va?” Ron, Harry och Hermione började skratta, men inte Sam. Hon fattade inte vad som var så roligt. Dem vandrade mot det stora Gryffindorbordet och satte sig ner. Sam såg på alla goda och smaskiga maträtter som var fram dukade framför henne. Harry, Ron och Hermione började ta för sig av kotletterna och potatismoset. Sam såg sig omkring och sträckte sig efter salladen. Ron tittade på henne och skakade på huvudet.
”Asså, du har bara ätit sallad ända sen du kom hit. Jag menar du tog ju inte ens lite skinka till frukosten igår! Är du vegan eller nått?” sa han till henne. Hermione gav honom en irriterad blick. ”Vad då? Jag bara fråga. Inget värre.”
”Men du behöver inte låta som om det är jordens undergång bara för att hon tar lite sallad och ingen skinka!” sa Hermione och tog en tugga kotlett.
”Nää, jag är inte vegan. Dom äter inget som har med djur att göra. Men det gör ju jag. Jag äter ju ägg och ost och sånt…” sa Sam för att lätta lite på stämningen.
”Så du är vegetarian!” sa Harry med en gaffel halv vägs uppe vid munnen.
”Nja… asså egentligen inte. Det är inget som går i släkten. Och jag gillar att äta kött. Det är gott. Men det är bara så att jag…” Sam visste inte riktigt vad hon skulle säga. Det skulle inte avslöja något. Men det fick inte heller låta långsökt. ”Min familj kom överens om att jag inte skulle äta kött för att grönsaker är nyttigare.”
”Va löjligt! Så din familj äter inte heller kött. Asså vegetarianer.” sa Ron.
”Nej, dom äter kött men inte jag!” rättade Sam honom som genast ångrade sig.
”Jag hajar inte. Varför får inte du äta kött om din familj får? Är det någon som fattar vad hon menar?” sa Ron till dem andra två. Dom bara skakade på huvudet. Sam började känna sig nervös igen. Inget bra tecken. Alla tre stirrade på Sam och hon visste inte vad hon skulle säga.
Just som hon öppnade munnen kom en rödhårig tjej och satte sig med dem. Det var samma tjej som hade suttit med Sam i droskan första dagen när hon kom hit. Tjejen hade också fräknar så Sam drog slutsatsen att det var en Weasley.
”Hej. Får jag sitta med er? Vet inte var mina kompisar tagit vägen.” sa tjejen till dem.
”Men leta rätt på dom da.” sa Ron. ”Det här är min lillasyster Ginny.” Ginny vinkade glatt till Sam.
”Men du. Satt inte vi i samma droska?” frågade hon Sam. Sam nickade.
”Men vänta nu lite.” sa Harry och tittade på Sam. ”Du har inte berättat för oss om dig själv. Det ända vi vet är ju att du heter Sam Archer och att du är någon slags vegetarian. Berätta om dig själv. Ska du vara vän med oss så är det bäst att vi har lite bakgrundsfakta.”
”Ok. Ööh, jag har en mamma och Mike, hennes pojkvän. Jag hatar honom för han är en idiot som tror att han kan ersätta min pappa. Min pappa dog när jag var sju år gammal. Mamma jobbar på avdelningen för övervakning av magiska skapelser, och Mike vet jag inte ens vad han jobbar som. Han är högt uppsatt i ministeriet. Pratar hela tiden om minister Fudge. Jag hatar Mike så innerligt mycket. Jag är född här i England, men vi flyttade till Australien när jag var ett år. Jag älskar djur men har inga. Jag gillade skötsel och vård av magiska djur lektionen igår(Sam log). Som ni kanske märkt så har jag humörsvängningar. Det beror på mitt jobbiga liv som varit och Mike...”
”Va! Nej, har du haft ett jobbigt liv?” sa Hermione medlidande.
”Mm,” fortsatte Sam. ”Jag kan få panik ganska lätt. Men jag blir inte arg lika lätt. Problemet är att när jag väl blir arg så blir jag rasande. Ni såg vad som hände igår. Och då är det inte bra att vara i närheten av mig. Jag är en väldigt bra flygare när jag är på det humöret och jag har alltid varit den där tjejen som ingen vill vara med på grund av ett problem jag har… det är därför… jag,” Sam tvekade, ”Det är därför jag har bytt skola så många gånger. Det var lite om mig. Räcker det?”
”Jag tycker det var väldigt bra, bara en fråga. Hur många gånger har du bytt skola?” frågade Ginny. Sam började bli nervös igen. Skulle hon säga sanningen eller inte?
”Jag har bytt skola… 22 gånger. Hogwarts är den 23:e skolan jag börjat i.” Sam såg ingen i ögonen, hon förberedde sig för det värsta.
”Wow! Varför har du bytt så många gånger?” frågade Ron. Sam tittade upp. Ingen utav dem tittade konstigt på henne.
”Tycker ni inte att jag är konstig?” frågade Sam nervöst.
”Varför skulle vi tycka det? Det är väl inte ditt fel att du bytt skola 23 gånger.”Han tittade på Sam med en blick som sa ”Det finns inget att skämmas över”.
”Å förresten, den där Mike låter som en skitstövel.”
”Jag har bytt skola så ofta, och ni ska veta att jag bytt skola i olika länder, för att jag har ett litet problem som ingen vill ta del av. Det finns andra som har samma ”problem” som jag. Men dom ser det som något bra. Jag skäms över det. Och jag äter bara sallad på grund av mitt ”problem”.” Sam kände en stor tyngd försvinna när hon hade sagt det. Hon kände sig gladare.
”Du ska veta, Sam. Att vi är dina vänner och du kan berätta vad som helst för oss utan att vi sprider vidare det. Det lovar jag.” sa Hermione och la försiktigt en hand på hennes axel.

När de hade ätit klar sin lunch hade Ron berättat vad som var så roligt med Harrys älsklings ämne. Det var att trolldryckskonst inte alls var det och att han hade retats med Harry. Harry hade varnat Sam för professor Snape och sa att man inte ska vara för… ja, han hade inte sagt vad, bara att Snape älskade sitt elevhem Slytherin och att han var elak mot alla andra.
”Han är föreståndare för Slytherin och älskar att vara elak mot oss.” sa Harry och gjorde ett tecken som visade deras lilla grupp. Dem hade gått ner för en stentrappa och Sam hade inte märkt först efter att de kommit ner att hon befann sig i fängelsehålorna. Panik, panik. Fängelsehålor var inget bra minne för Sam.
”Hur är det?” frågade Hermione som tittade nervöst på en förstelnad Sam.
”Är det bara idag eller är lektionen i trolldryckskonst alltid här nere?” frågade hon.
”Alltid.” svarade Ron.
”Jag kan inte gå… jag har för dåliga minnen av fängelsehålor.” Sam började skaka.
”Åå nej, nej. Det är lugnt. Inget kommer hända dig här nere.” Hermione tog tag runt Sams arm och började gå vidare. Sam avskydde fängelsehålor och hon avskydde att folk rörde vid henne. Men hon litade på sina vänner och försökte slappna av… och det gick. Sam slutade skaka och paniken började försvinna. Hermione släppte taget.
”Se inget hände! Vi är här med dig.” sa hon med ett snällt leende. Harry och Ron log också mot Sam. Men att lura Sam är det svåraste man kan göra. Hon kan se igenom en mask och ser hur mycket dem är oroliga för henne.
”Det ända du behöver vara rädd för här nere är Snape.” sa Ron och Harry började skratta. Sam log och kände sig som den gladaste personen på jorden när hon såg sina vänner, även fast dem var oroliga för henne utan att veta varför.

Tio minuter senare satt Sam, Hermione, Ron och Harry längst bak i ett mörkt klassrum fyllt med äckliga saker i burkar och kittlar och böcker lite här och var. Dem hade trolldryckskonst med Slytherin. Längst fram i klassrummet stod en långsmal man med långt, svart, flottigt hår och svarta, kalla ögon som var riktade mot Harry. Han hade en stor näsa också. Harry bemötte hans blick. Sedan utan förvarning tittade professor Snape på Sam. Sam hade ingen aning vad hon skulle göra och bemötte inte hans blick utan tittade ner på sin fjäder penna. Två sekunder senare tittade Sam upp igen och såg att Snape fortfarande stirrade på henne och med ett hånleende!
”Som de flesta har märkt har vi en ny elev i klassrummet.” Alla tittade på Sam, igen! ”Och hon ska bara hoppa in här vilket är mycket dåligt. För du har missat väldigt mycket, ms Archer!” sa han. Sam kände hur hon började rodna, och såg hur Snape började flina. ”Du ska ha klart för dig, ms Archer att bara för att du har missat mycket så kommer inte jag hjälpa dig mer än vad jag hjälper dom andra, så det får gå som det går.” Sam hörde hur Ron och Harry samtidigt viskade ”Alltså ingen hjälp alls.” Snape hade vandrat omkring i klassrummet när han pratade och stod nu framför Sam. Sam såg honom rakt på pannan, hon kunde inte möta hans blick.
”Jag vill att du ska svara på några frågor åt mig. Och bara du.” Snape kastade ett öga på Hermione. Sam var inte förberedd på det här. ”Vad är en Aplinesiskdvala?”
”En vad?” sa hon försiktigt.
”Jaså så du kunde inte den. Förvånar mig inte. Vi försöker igen, vad står BTD för?” han hade ett elakt leende lekande på sina läppar.
”Brysselkåls trauma… dryck?” gissade Sam. Snape såg ut som om han ville knäcka henne. Men det ville inte hon tillåta.
”Lika hopplös som dina vänner runt dig.” Snape vände sig om och gick fram till sin kateder. En Aplinesiskdvala är en dryck som ska ges till en person som inte kan sova på grund av stora smärtor. Den får endast användas i nöd fall! BTD är en förkortning av Bergets Tyngd Dryck. Det är en trolldryck som man ska använda på sina fiender om man vill att dom ska känna sig som om dom låg under ett berg. Med andra ord, inte skönt. Men ärligt talat så förväntade jag mig inte att du skulle klara av frågorna så som du är, ms Archer.” Sam kände hur hon fick en knut i magen. Hon visste exakt vad han menade med det han just sa. Och det var inte snällt!

Efter en timmes lektion med Snape som bara varit elak mot henne och hennes vänner kände hon hur hatet hade vuxit och vuxit. Han gillade helt klart inte henne och hon gillade absolut inte honom. Hon, Harry, Ron och Hermione var nu på väg upp till nästa lektion.
”Och nu vet du hur det är att ha trolldryckskonst. Super roligt… för Slytherin eleverna.” sa Harry. ”Han är elak mot oss alla och inte bara dig. Så du ska inte behöva känna dig ledsen eller så. Han har varit på mig ända sedan första dag jag kom hit. Han ställde faktiskt några frågor till mig med.” Ron och Hermione instämde.
”Det är bara det att han sa vissa saker som verkligen fick mig att känna mig dålig, så han ligger inte precis högst upp på vän listan.” sa Sam och gjorde en rörelse med handen som visade långt ner på en osynlig lista.
”Bland oss Gryffindorelever är Snapes ansikte ett hatat ansikte.” sa Ron

Bra skrivet! Mera!
Har mina egna teorier om Sams problem utifrån det du avslöjat och hoppas på mer detaljer.. men tills dess så fortsätter jag bevaka och hoppas på mer snart! Du är duktig!

Yaay! Mer.

jätte bra!!

Mer det är himmelskt bra!