Prs matilda weasley fairy tale

Jag höje på ögonbrynen och skakade på huver
-Kom nu

-okej då, sa jag, sen gick vi in

-Hörru, råttan! Hörde jag bakom min rygg. Inte igen inte igen.. Jag skyndade mig till klassrummet utan att säga något.

På lektionen satt jag bara och bröt av pennan bit för bit och hörde inte ett dugg av vad läraren sa
-Nim, kan du svara? Hörde jag plötsligt läsaren, jag tittade upp
-nej, sa jag ärligt och höll upp pennbitarna

Varje gån hon bröt av pennan ryckte jag till.
-Sluta! Skrek jag och avbröt läraren.

Jag var alldeles chokad av att hon skrek så jag tappade pennstumparna i golvet

"Jag tänker inte leva med allt det här!" Skrek jag och slog så hårt i bänken med handen att det gjorde ont, och ställde mig upp.
"Hur kan ni säga så till mig?!" Sa jag och tittade på Beatrice och Jackie som stod där och hånlog.
"Fattar ni inte att ni trycker ner mig!? Ni verkar inte fatta att varje gång ni behandlar mig som ni gör, eller slänger en sten i mitt huvud är jag ett steg närmre att göra självmord! Jag är många saker enligt er; ful, dum, idiotisk, dålig på allt jag gör, värdelös och massor med andra saker! Ni är också många saker, men snäll är INTE en av dem!" Med de orden sprang jag ut ur klassrummet gråtandes. Vår lärare stod bara där och gapade, men jag sprang och sprang så långt benen bar. Jag orkade inte med dem längre.

Jag bara satt och gapade

Jag sprang från skolan in i skogen pch till dödens oas. Det är faktiskt ganska trevligt där, förutom att fem mord, tre dödsfall, två självmord och ett mordförsök har skett där. Ja, och jag dog nästan här med. Hela grejen med dödens oas var helt skum. Det är inte ens en oas, utan källa med varmt vatten ljupt inne i skogen. Den är jätteljup och om man inte vet var man ska sätta fötterna kan underströmmarna ta med en på en resa till döden.

Jag satte mig på kanten och doppade fötterna i vattnet. Det var ganska kyligt ute eftersom det var i mitten av mars, men vattnet var varm och skönt. Jag satt och lyssnade till fågellätena när något fick mig att vakna upp ur mina dagdrömmar. En kvist bröts. Någon var påväg..

-aj, fan, skit, svor jag när kvistarna rispade mina armar, ben och mitt ansikte, jag stannade upp när en kvist under mina fötter bröts