PRS(Isse Weasley)

Thomas trodde bara hon skämtat, så när hon tog fram saxen bleknade han även om det bara var hans hår. "Men..." fick han fram och försökte kränga sig undan. "Är inte mitt hår kort som det är redan?!".

Precis när saxen skulle klippa började den besvärliga prinsen krångla till det.
"Sitt stilla!" Muttrade hon irriterat. "Du sa ju att det var okej, och det är så 'oredligt' att det bara stör mig!" Säger hon och drar upp honom igen. Gudars vad den här personen krånglar till det!

Thomas fortsatte krångla. "Jag trodde du skämtade!". Han stannade plötsligt upp. All vilja och allt sjönk ur honom igen. "Klipp då" mumlade han. Vad spelade hans hår för roll om han vae fast?

"Tack." Sade hon och började klippa.
Det tog ett tag att få till det, men hon måste säga, att nu när håret va som hon gjort det passade den oklyvna hårstilen jätte bra.
"Så, nu ser det mycket bättre ut! Om du ursäktar mig ers kunglighet måste jag pudra näsan." Sade hon artigt och gick ut ur rummet, inte utan att låsa såklart.

Thomas var tyst och.lät henne klippa. Det kändes förnedrande att låta någon bara klippa hans hår såfär.
Då hon tillslut var klar nickade han sakta. "Ta god tid på dig".

Det tog inte lång tid men hon kände inte för att gå ner igen. Den där prinsen bara fick henne på dåligt humör! Så hon gick och lade sig, utan att bry sig om att säga något. Han ville säkert ändå inte ha mat! Eller hur?

Thomas väntade en bra stund, men hon kom inte tillbaka. Suckanses försökte han lägga sig lite bekvämt innan han somnade. Han vat utmattd efter allt och sov tungt.

Shadow vaknade sent nästa morgon, trots att hon somnat tidigt. Det oroade henne, i alla fall tills hon inte orkade bry sig längre. Då tog hon tag i sin väska och gick ner till fången. Hon knackade först, bara så han typ skulle vara beredd eller något, och gick sedan in.

Thomas vaknade till då det knackade och såg trött upp. Så hon var tillbaka. Han blundade snabbt igen och försöktr strunta i det. Han hade legat i samma stela position hela dagen, repen skav in.

Shadow gick in, lade ett äpple brevid honom på golvet och gick sedan ut igen. Hon var inte på humör för honom idag. Vad kom ilskan ifrån?
Hon gick ut genom ytterdörren och började jogga på väg mot staden. Ungefär halvvägs stannade hon till.
Just det... Han ska ju komma!
Efter den tanken blev stegen snabbare. Hon behövde få grejerna och rusa tillbaka sedan.
Han skulle inte komma på ett tag men hon vill ändå vara hemma så hon kan vara lite mera förberedd.