Om du verkligen älskar mig

Super!!
Mer snart?

NUU MEER xD

TACK SÅ JÄTTEMYCKET Ni gör mig jätteglad ska ni veta ♥
Det kommer komma mer imorgon ska försöka skriva mer än ett kapitel i helgen, men imorgon kommer det jag lovar blir ur Cates perspektiv då

ASSÅ OMFG DU ÄR SÅ JÄÄÄÄÄÄÄK*A BEGÅVAD ASSÅ OMG OMG DU MÅSTE BLI FÖRFATTARE. DU LIKSOM SKRIVER BRA OCH SÅ HAR DU LIKSOM SVÅRT ATT FÖRKLARA MEN MAN FLYGER LIKSOM IN I BERÄTTELSEN! SÅ SJUUUUUUUKT BRA OMFG JSAHFEWQJFOIÖDIFPOEWJFWKDJBNVFÖWOI SÅ BRA ASSÅ!!! ♥♥♥♥♥3♥♥♥♥♥3♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥3♥♥♥♥♥♥3♥♥♥♥♥♥♥♥

Petra Hyrrot: OH VAD GLAD JAG BLIR FINIS DU ANAR INTE♥ BLIR SÅ SJUKT GLAD OCH JAG VILL BLI FÖRFATTRE OCH HÅLLER PÅ MED EN BOK♥

OCH TACK TILL ANDRA OCKSÅ SÅKLART ALLA NI SOM LÄSER ÄR SÅ JÄKLA BÄST OCH NI GÖR MIG SJUKT GLAD (OCH VID DET HÄR TILLFÄLLET ÄR DET INTE ALLS ÖVERDRIVET MED CAPS LOCK)♥
och som lovat ett nytt kapitel, dock lite kort men det kommer komma ett till imorgon som kommer vara längre.

Kapitel 3 Viskande samtal (Cate)
Jag suckar när Adrian sätter sig bredvid mig varför kan inte det här klassrummet ha mer platser, jag kollar mot hans kompis som jag inte vet vad han heter han studerar oss som om han förväntar sig att vi ska börja slå varandra.
McGonagall sitter ner vid en svart kateder hon ställer sig upp och kollar runt i klassrummet, dom som sitter och pratar slutar genast McGonagalls blick säger att om ni inte lyder mig får ni Strafftjänst.
”Förvandlingskonst är ett av dom mest avancerade ämnen ni kommer lära er här på Hogwarts, det kan vara farligt om ni inte förstår grunderna ordentligt, så jag förväntar mig av alla här inne, Ravenclaware som Slytherinare att ni studerar flitigt”, säger McGonagall.
Några sucka förmodligen sådana som hatar att plugga, jag suckar inte vad förväntar man sig egentligen? Inte för att jag är den som gillar att plugga men ändå jag har inget emot det.
McGonagall mumlar några ord och en bänk förvandlas till en get, för att sedan när hon mumlar några ord till förvandlas tillbaka till en vanlig, tråkig, svart bänk.
Alla kollar imponerat på henne, jag sneglar på Adrian han kollar inte på Adrian hans ansikte är rätt fram men ögonen ligger på mig, vad fan håller han på med?
”Det kommer att ta lång tid för er innan ni kommer såhär långt, mycket lång tid så vi ska börja gå igenom grunderna och sedan om vi hinner ska ni förvandla en tändsticka till en nål”, säger McGonagall.
Snart fylls krittavlan bredvid McGonagalls kateder med invecklade anteckningar som vi ska skriva av, på pergament.
När jag kommit en bit med mina anteckningar vågar jag mig på att snegla mot Adrian, hans ena öga kollar mot mig, är det för att han håller koll på mig eller för något annat?
Jag kollar bort från honom men det dröjer inte länge förrän jag kollar tillbaka på honom igen och då kan jag inte sluta, vad är det för fel på mig?
”Vad kolar du på, Harmer”, viskar han till mig.
”Vad tror du?”, viskar jag tillbaka med en fnysning.
”Mig?, viskar han hoppfullt.
”Nej, jag bara råkar ha ögonen precis där du sitter, men kollar jag på dig? Nej”, viskar jag med ironisk röst.
”Mm.. Är det trevligt att kolla på mig då”, viskar han med ett flin.
Jag flyttar mig lite närmre honom, bara för att jag ska höra bättre.
”Jo, det är inget fel med det”, säger jag.
Han ler mot mig, det är inget hånleende det är ett varmt vänskapligt leende.
”Men du har visst kollat på mig hela lektionen”, viskar jag retsamt.
”Haha, stalker”, viskar han tillbaka.
”Vad då? Ska du säga”, viskar jag.
”Kan Mr Winston och Mrs Harmer vara så vänliga och vara lite mer uppmärksamma” hör jag en röst som jag vet tillhör McGongall, fan glömde vi bort oss så mycket?
Jag flyttar mig bort från Adrian och kollar oberört mot McGonagall.
”Tack så mycket, tyvärr är lektionen snart slut så ni kan lika gärna gå, men Mr Winston och Mrs Harmer ska veta att dom inte kan ha samtal på lektionerna när det är meningen att dom ska vara uppmärksamma, 5 poäng avdrag för Slytherin”, säger McGonagall.
Alla i klassen skyndar sig ut, nästa lektion är trolldryckskonst, Paulina rycker tag i min arm när vi kommit ut ur klassrummet och tar mig en bit bort, bakom ett hörn.
”Och vad hände mellan dig och Adrian, hatar ni inte varandra?”, frågar Paulina.
Jag suckar, jag litar verkligen på Paulina hon skulle nog inte ha något emot om jag sa som det var.
”Inget speciellt egentligen han bara glodde på mig hela lektionen”, säger jag.
”Jaha, så han bara råkade glo på dig hela lektionen och det bara råkade bli ett viskande samtal?”, frågar Paulina med ett flin.
”Ja”, säger jag med ett leende.
”Mm… Visst Cate men vet du vad jag tror, han gillar dig antingen som en vän eller som något mer men han vill nog bara ha kontakt trots att din familj är hans fiender”, säger Paulina.
”Klaffen”, säger jag.
”Jag kan hålla klaffen men det förändrar inte det som hände”, säger Paulina.
Och det har hon rätt i, hela klassen vet att vi pratade, Adrians kompis med och han kommer skvallra det känner jag på mig.

jättebra, bevakar!♥

Mer, genast!!

TACK SÅ JÄTTEMYCKET♥
Kommer komma mer ikväll

Jag längtar!!!!

Är det en Hemlighet vad det kommer handla om?

SingWithIce: Ja

Nu kommer det ett kapitel och ni läsare ska veta att ni är sjukt jäkla underbara och bäst och gör mig så jäkla glad♥

Kapitel 3 Brev (Adrian)
När vi har haft trolldryckskonst och försvar mot svartkonster har vi en liten rast sedan är det lunch, jag satt inte i närheten av Cate på trolldryckskonsten eller försvar mot svartkonster.
Men jag kunde inte låta bli att låta min blick glida över på henne, men det märkte ingen och Stefan har inte sagt ett ord till mig efter Förvandlingskonsten, jag undrar bara vad han har att vara sur över mitt liv är ju inte hans liv.
Jag ångrar inte det som hände på förvandlingskonsten, det enda som var synd var att McGonagall kom på oss, annars kanske vi kunde ha pratat mer, jag hoppas det blir fler sådana tillfällen.
Stefan börjar gå mot Stora salen, han är uppenbarligen hungrig, han vänder sig om och kollar på mig.
”Ska du med eller ska du vänta på din flickvän?”, frågar han med arg röst.
”Du hon är inte min flickvän, hör du det? Föresten gå in själv jag ska och lämna lite böcker i sovsalen”, fräser jag och går bort från han, med bestämda steg mot fängelsehålorna där vårat sällskapsrum ligger.
Jag sätter mig tungt ner på en svart soffa när jag kommit ner till sällskapsrummet, är jag kär i Cate som Stefan säger? Men jag är ju bara 11 år, lite tidigt kanske att tänka på sådant, vän vill jag nog vara med henne, men vad skulle mina föräldrar säga?
Det knackar på ett fönster, eller fönster och fönster det ligger jämsides med marken det är en uggla, min familjs uggla.
Jag går fram till fönstret, jag får ställa mig på en stol för att nå upp och öppna. Jag släpper in ugglan den sätter sig på min axel och lämnar ett brev till mig.
Jag sätter mig ner, och vår familjeuggla som heter William sätter sig på en fåtölj.
Jag öppnar brevet med darrande händer.
Hej Adrian
Vi, både mamma och pappa är mycket stolta över att du hamnat i Slytherin,. Men det är förjävligt att slöddret Harmer hamnade där.
Men men, så länge du inte tar kontakt med henne, alltså inte pratar med henne, inte kollar på henne, inte sitter bredvid henne eller gör något tillsammans med henne så är det ok.
Att vi skickar den här ugglan lite senare, och inte med en vanliga posten, är för att vi vill varna dig.
Hemska saker kommer snart hända på Hogwarts, och du Adrian kommer vara en del av det. Kan verkligen inte avslöja hur i brevet.
Och sedan vill vi säga att du under inga omständigheter får umgås med Cate, och det säger jag inte för att hon är en Harmer utan det finns fler andledningar
// Kram mamma och pappa.

Jag kollar ner på brevet, vad kommer hända på Hogwarts? Vad kommer jag spela för roll i det och varför är det så viktigt att jag inte umgås med Cate?
”Flyg ut”, fräser jag åt William, han kollar sårat på mig och flyger ut.
Jag lutar mig bakåt i fåtöljen, försöker tänka på det som står när jag hör steg i trappen som leder till sovsalarna.
Cate kommer ner med ett brev i handen, hon ser rädd ut.
”Från din mamma och pappa?”, frågar jag.
Hon nickar räcker fram brevet åt mig och sätter sig ner i en fåtölj bredvid mig.
”Du får läsa det jag litar på dig”, mumlar hon.
Jag viker upp brevet och börjar läsa.
Hej Cate
Skammen som fyller oss kan vi inte sätta ord på, du måste vara mycket dum eftersom du inte klarat av att hamna i Ravenclaw och vilket elevhem du hamnade i Slytherin, hur kunde du? Du får inte komma hem till jul, det blir ditt straff.
Och en liten varning du får inte kolla, prata, eller göra något tillsammans med Adrian. Va inte i närheten av honom. Finns fler andledningar än att han är en Winston.
// Din föräldrar som skäms.

Jag kollar äcklat på brevet, vad är det för föräldrar som Cate har? Och vad är det våra föräldrar varnar oss för?