[PRS] Jessica Tonks och Akrobaten

Hon slog handen för pannan och bara skakade på huvudet när han undrade hur hon mådde.
"Kan inte vi bara gå nu?" sa hon med pipig röst. "Jag måste hem."
Florence sökte efter sin trollstav som hon alltid hade i fickan, men kom sedan på att hon hade pyjamas på sig och att trollstaven låg på bordet vid hennes säng. Så hon kunde inte transferera sig även om hon ville.

"Visst". Nathan drack upp det sista kaffet och reste sig. Han gav pengar och lite dricks till servitrisen och gick och öppnade dörren. "Jag kan hjälpa dig hem, mina vänner är nog borta nu".
Nathan drog lätt en hand genom håret och hoppades att de inte gjort illa Florence föräldrar alltför mycket...

Florence bara nickade. Nathan transfererade dem tillbaka till hennes hus och det såg helt vanligt ut. De stod vid dörren ett tag. Det var inga ljud inne och det oroade Florence.
"Jag borde gå, ehm tack, vi ses tror jag," sa hon även fast hon tvivlade starkt på det sista.

Nathan nickade då de var vid hennes hus. "Ja, vi ses väl i skolan" mumlade Nathan. Han transfererade sig sedan iväg till sitt hus. Där möttes han av sina kompisar som undrade varför han försvunnit. "Ehm...Den mugglarfödda försökte smita, så jag drog efter henne, men hon kom undan...". Hans vänner verkade godta den ursäkten.

Florence stod kvar vid ytterdörren i ungefär fem minuter innan hon tog ett djupt andetag och öppnade den. Hon gick upp till sitt rum direkt och såg att hennes trollstav var sönder. Hon suckade och tänkte att hon fick skaffa sig en ny när hon handlade.
Till sitt rum gick hon för att undvika veta vad som hänt med föräldrarna. Långsamt gick hon ner för trappan och när hon gick in i deras sovrum kunde hon inte andas och började svettas, sedan blev allt svart.

~~
Ska vi spola fram till 1 september?

(Det kan vi göra^^)

Nathan stirrade ut genom tågfönstret. Han satt nu på Hogwartsexpressen, hittills ensam i sin kupé då ingen av hans vänner dykt upp en. Han var så glad av att slippa föräldrarna nu några månader, slippa dödsätare.

Florence satt längst bak i tåget och det enda hon kunde tänka på begravningen. Det är det enda hon tänkt på sedan den hände och det var nära att hon inte åkt till Hogwarts idag. Hon hade glömt att handla skolprylar och igår blev hon tvungen att åka tåg till London för att hon inte kunde transferera. Runt klockan sju var hon i Diagongränden och köpte en ny trollstav, böcker och massa onödiga saker med hopp om att få henne på bättre humör, tyvärr misslyckades hon.
Florence hade knappt ätit något under dem få veckorna innan skolstarten och gått ner nästan 10 kilo. Hon tog upp benen på sätet och såg ut genom fönstret utan att förstå det hon såg.

Nathan reste sig och tog sin väska då ingen dök upp till hans kupé. Hade hans vänner missat honom? Han gick ut i korridoren och letade, men fann inte dem. Istället såg han en bekant figur längst bak.
"Florence?" sa han frågande då han öppnat dörren. "Får jag sitta här?" undrade han sedan innan det slog honom hur mager hon var.

Hon kände igen rösten, men hade igen energi att vända på huvudet.
"Visst," mumlade hon till Nathan.
Tankarna om begravningen försvann plötsligt och minnena från natten då allt hände kom tillbaka. Hon såg sig själv snabbt i spegeln. Hon var blek och hennes ögon fick henne att se ut som att hon inte sovit på länge, vilket hon inte gjort heller. Det krävdes sömnpiller för henne att somna och hon vaknade skrikande nästan direkt ändå pågrund av mardrömmar.
Hon vände på sig och såg på Nathan.

Nathan gick in och stängde dörren igen. Han satte sig mittemot henne innan han tveksamt såg på henne. Hon såg verkligen inte ut att må bra...."Hur är det?" mumlade han.