Hogwarts Svarta Hjärta

jag bevakar

Hoppas ni är sugna att läsa för här kommer et 'Längre'
kapitel. ♥



Efter middagen
- Ginny -

Vi var lediga resten av dagen, jag gick till biblioteket och letade efter någon intressant bok. Jag drog fingret efter bokryggarna och hittade snart det jag letade efter, det var en liten grå bok som var formad som en kvadrat. Den var helt dammig och man såg hur pappret var gammalt, taxten var skriven förhand med kolsvart bläck , och på framsidan stod de: Hogwarts Hemligheter.



- Hemligheter -

- Ginny -

Jag stod och kollade på boken en stund som säker bara var i några sekunder men kändes som en evighet, tills någon knackade mig på axeln, det var Hermione
- Kommer du? Frågade hon, vad är det för bok?
- Emm bara en bok. Hermione rynkade på pannan men brydde sig inte mer.

När jag och Hermione var påväg till Gryffindors sällskapsrum när vi blev möta av Ron och Harry,
- Var har ni varit? Frågade Ron som hade flera chokladgrodor i munnen och många fler i fickorna.
- I biblioteket svarade jag.
Ron nickade till svar och proppade in ännu fler chokladgrodor i munnen. Ibland undrade jag hur han kunde.



När vi kommit fram till tjocka damen som vaktade vårat sällskapsrum, sa Hermione lösenordet och vi gick in genom dörren. Det var tomt i sällskapsrummet, Hermione gick in i vår sovsal och Harry och Ron i sin, men jag satte mig i en av fönstrerna och slog upp boken. Jag läste sida för sida det var allt ifån hemligheternas kammare till…..till... Jag tittade noggrant på bilden det var ett vackert halsband som var skissat i blyerts, Det var en silverkedja som hållde i ett platt ihåligt hjärta som var i silver och prydd med små rubiner. I mitten att en svart sten som var formad som ett hjärta. Det var förtrollande vakert.

Denna boken var något helt speciellt, den var min, bara min. Ingen skulle få titta i den, bara jag. Jag visste vad jag skulle göra jag skulle göra, jag skulle hitta halsbandet. Men det fanns en sak som hindrade mig, ingen visste var det var eller hade sett det på flera århundraden.

Jag fortsatte läsa men kände mig iakttagen jag kollade runt men såg ingen, plötsligt såg jag Nästan huvudlöse nick som kom svävande mot mig.

- Jag skrämde dej väl inte?
- Nej det är bra, Jag log och fortsatte läsa.
- Ginny, han kollade med en sträng blick på mig, försök inte att hitta halsbandet, han tittade på boken och sen mig, okej?
Jag nickade fundersamt till svar.

Spännande!!
Jättebra som vanligt!!

Jätte bra! Jag fattar inte hur du kan

Super, inte alls för långt. mer mer mer..,

J Ä T T E B R A! ! ! ! ! !

Aww tack! Vill ge alla tummen upp men kan inte eftersom man har så få antal tummar... Men TACK
Love u guys!

DU ÄR BÄST Husmusen

Jag är ledsen för jag inte har skrivit, det har hänt saker som har gjort att jag inte haft tid och jag har inte orkat med....

Jag är ledsen men det är viktigare att leva

Helt okej!