Privat roll mellan mig och JustMe!

[Väldigt kort... ]

Natasha sprang vidare på jakt efter offer. Hon träffade på en söt kille.
"Hej!" sa hon och gick fram till honom.

2 minuter senare låg han död på marken med ett rött märke på halsen. Natasha lämnade honom och vände tillbaka mot borgen. Hon fick skynda sig på, för när som helst skulle vampyrjägarna vara ute, på jakt efter sina offer.

Klockan var ett på natten då Tristans pappa försökte väcka Tristan.

Tristan såg sig yrvaket omkring och drog på sig sina kläder. Det var inte så kallt ute men han tog med sig sin jacka ändå.
De smög ut i korridoren och ut till torget. En död kille låg på marken. Tristan hukade sig över honom och såg på det röda märket vid hans hals.
- Vampyrer... Viskade hans pappa och skuffade till liket med foten föratt försäkra sig om att han var död. De såg sig omkring efter vampyrer på torget- men där var ingen. de fortsatte till en park. En vampyr satt på marken och sög blod ur en liten flicka. Tristan höjde sitt vapen och siktade det mot vampyren och skjöt. Vampyren föll död ner till marken.
Tristan rusade fram till flickan. Hennes ögon var halvöppna och andningen var svag.
Tristans pappa ringde efter ambulansen och gick iväg utan att vänta på den med vampyren efter sig. han lämnade den i skogen och de fortsatte med jakten.

Natasha tog en genväg genom skogen. Vid en stor sten låg en död vampyr. Egentligen var det omöjligt att döda någon som redan var död, men vampyrjägare använde vitlök i sina vapen, det enda om kunde göra vampyrer dödliga.

När hon kom ut på landsvägen som ledde upp till borgen fick hon syn på de två vampyrjägarna. Hon gömde sig bakom ett träd och höll andan. Varför visste hon inte.

De dödade 2 vampyer till och då klockan blev 06.30 gick de till hotellet. Det hade inte börjat ljusna ännu.
Tristan slängde sig utmattad på sängen och tog av sig kläderna. Han kröp ner under det varma täcket och lyssnade på fåglarna som kvittrade.
Han blundade och det tog inte länge tills han hade somnat.
Han sov djupt tills han pappa väckte honom för frukost.

[Det här börjar bli lite uttjatat. De måste träffas igen och bli kära och föräldrarna får reda på det. Då blir det mer spännande...]

När kusten var klar sprang Natasha. Hon sprang allt vad hon orkade tills hon nådde porten. Då stannade hon, kollade sig över axeln för att se om någon förföljde henne och gick in.

Tristan åt och gick ut föratt få lite friskluft. Han gick runt i byn och satte sig på en bänk utanför en kiosk. Vinden blåste iväg skräp som låg på marken. Dagens tidning låg uppslagen på bänken. Tristan ögnade igenom den och suckade.
------
Hur ska de träffas ?

[Jag vet inte! Han jagar henne... Hans pappa ser dem... Tristan hjälper henne...]

[okej]

Nästa kväll gick Natasha åter ut igen på jakt. Hon var inte så rädd längre. En av vampyrjägarna ville ju inte skada henne. Hon flinade för sig själv när hon svängde in på torget. Där krockade hon nästan med Isabelle.
"Vad gör du här?" utbrast Natasha chockat.
"Samma som du, är ute och jagar." flinade Isabelle.
"Får du det för mor och far då? Du är inte säker här ute."
"Jag är inte rädd för de där fåniga, mesiga vampyrjägarna." gav Isabelle som ett svar.

Tristan och hans pappa tog sina vapen och gick ut för att jaga. De gick först till parken och kolkade. En vampyr skulle just hoppa på en människa för att dricka sig mätt på blod då Tristan skjöt vampyren.