PRS Sannie|AlexZz

Faktiskt så är inte Iris direkt van vid att någon öppnar dörren för henne så av en udda vana, eller vad man nu vill kalla det så mumlar hon smått otydligt:
"Tack." När hon går igenom. Den stickande känslan i näsa och hals är tillbaka men Iris tar ingen större notis på den. Iris märker dock att luften är disig på grund av röken runt om i rummet. Den bekanta doften av alkohol tränger sig in genom näsborrarna och hon uppfattar den som om den alltid ska vara där. Det är aningen överskattad, allt det där men alkohol och hon får inte dricka på ett tag för då kommer hon bli minst lika påverkad som resterande del av idioterna. Till exempel kvinnan som kommer upp till Dimitri just nu och börjar tala till honom som om hon bokstavligen äger honom.

Dimitri kände på sig att någon hade riktat in sig på honom flera sekunder innan han skådat vem denna var. Hans blick granskade hastigt kvinnan som kom stapplande mot honom med håret på ända. Han såg spår av dyra amuletter och pärlor i hennes mörkt lila hårsvall och antog att det innan hade varit en mycket vacker håruppsättning. Hon hade råkat smeta ut sin sminkning runt högra ögat så att det spretade och såg smutsigt ut. Även hennes mörka läppstift var ur form på ett ocharmigt sätt.
Hennes svarta kläder satt tajt och visade hennes kurviga kroppsform, men dolde istället mycket hud.
Hon skrek åt honom, fräste ut odrägliga kommentarer och befallningar som om han vore hennes hund.
"My lady", började han, men insåg - ju mer han försökte prata med henne - att hon inte kunde ta emot lugna, lite mer vettiga ord än vad hon själv spottade ur sig.
Dimitri försökte dölja sin osäkerhet när kvinnan tillslut drog tag i hans klädnad och nästan ruskade honom medan hon fortsatte skrika på honom. Dimitri hade inget annat val än att besvara med samma styrka och tillslut lyckades han befria sig. Vakterna hade fått nys om den onyktra kvinnan och hade nu kommit fram till den galna... dansen för att föra ut henne. Vakterna såg omänskliga ut med läskigt lika utseenden och deras uniformer fick dem att se långa och smala ut.

En av vakterna tar tag i kvinnan och den där rysande känslan av obehag far igenom Iris eftersom hon vet att den enda anledningen till att kvinnan lugnar ned sig är för att hennes hud just nu absorberar ett lugnande medel. Mestadels för att vakterna inte ska behöva slåss för att föra ut någon. Bara få fatt på dem. Den andra vakten ser på Iris och sedan på Dimitri och sedan på Iris igen och lägger huvudet på sned. Ja, de kan inte prata heller. Varför vet inte Iris, men med tanke på att de troligen är robotar så är det inte speciellt svårt att ta bort talet.
"Han är med mig." Säger Iris och ler. Vakten stirrar lite till, innan han tycks registera det och tar tag om kvinnans andra arm och de drar iväg med honom. "Intressant hur hon egentligen kan välja vem som helst i det här enorma huset, men hon väljer att komma hit." Mumlar Iris och ser på honom. "Är du okej?" Frågar hon honom aningen högre än mumlet. Hon är inte direkt brydd men man vet aldrig vad de här rika stollarna har tagit eller har med sig.

"Absolut-", svarar Dimitri men känner just då att det svider i hans vänstra arm. Han böjer på nacken för att se efter och upptäcker att kvinnan har lyckats riva upp hans kläder och även gjort tre snitt i huden med sina långa naglar. Han antog att det hade kunnat vara värre.
"Jag klarar mig", sa han, kanske mer åt sig själv än till någon annan.
Han visste inte riktigt vad Iris menade med vad hon sa om att den berusade kvinnan valt dem. Han trodde mest på att det var en ren och skär slump, att de stått lite för nära utgången eller liknande. Eller så var det faktiskt så som hon sa - att kvinnan valt att komma till dem. Men varför i så fall?
Han slätade ut sin klädnad som blivit skrynklig efter dragkampen och sträckte på ryggen för att få tillbaka sin hållning. Han såg sig omkring och irriterades över blickarna han och Iris hade på sig. Men då upptäckte han att två män och en kvinna, alla klädda i svarta glimmade kläder med olika färgdetaljer, såg mot dem. En av männen hade grön slips och kostym, med ett band runt sin hatt, över det bruna håret, i samma gröna nyans. Kvinnan bar mörkblå handskar och smycken i samma färg, och dessutom skimrade hennes svarta klänning i samma nyans i blått när hon rörde sig. Den tredje mannen bar en rock med röda knappar och en käpp med detaljer i samma röda färg. Dimitri kunde svära på att de var högt uppsatta inom någonting betydelsefullt. De stod intill den breda, eleganta trappan med stegen klädda i mörkt, läckert tyg. Där räcket var så noggrant polerat att man inte ville röra det. Det som var speciellt med gruppen var att dessa blickar var originella jämfört med de andra. De såg mot honom och Iris på ett sätt som nästan skrämde honom...
"Jag föreslår att vi sätter oss ner för att få mindre uppmärksamhet på oss, My Lady", sa Dimitri och såg bort från människorna för att istället se istället på Iris.

Iris ser dem inte, men nickar kort.
"Låter bra." Konstaterar hon med ett svagt leende innan hon går in mot casinot, eller snarare mot delen som var bar eller resturang område beroende på vad man var ute efter. Hon lägger dock märke till den udda mannen i hörnet som satt och rökte cigarr. Han hade en gul kostym, mörkt gul. Samma färg på hatten med det svarta bandet och om hon faktiskt kunnat se ordentligt kunde hon svära på att ramarna på solglasögonen hade samma färg. Men hon hade inte den senaste uppgraderingen så hon kan inte se det än. På tal om uppgraderingar borde hon skaffa den, att ha extra hög kvalité på allt man ser på skulle vara häftigt, dessutom skulle hon kunna se saker längre bort i detalj! Haken var bara att det fanns en risk att det skulle bli svårt att se saker på nära håll, men det stör inte Iris sig på speciellt mycket. Iris slår sig ned vid ett av borden nästan längst bort från mannen och ignorerar honom. Hon är bra på att ignorera folk. Fast den krypande känslan under skinnet kan Iris inte förneka, den här mannen är läskig. Hon pillar lite på sina blåmålade naglar som glimrar i ljuset från lamporna. De är också uppgraderade, hon måste kunna försvara sig, visst? Eller åtminstone vara med på trenderna och faktum är att hon är troligen längst fram... så fort hon uppgraderat synen.

Dimitri följde efter Iris med ett vakande öga på de tre mystiska människorna. Han visste inte om han skulle nämna det eller inte, men valde att för tillfället att hålla tyst. Kanske för att han tyckte att hans misstänksamhet var överdriven. Antagligen ville de dem ingenting, Dimitri och Iris hade bara blivit ett spännande samtalsämne för att en galen kvinna hade kastat sig mot dem...
För några minuter ägnade han inte sin fulla uppmärksamhet till gruppen, men han hade inte heller lagt märke till mannen i gult som Iris sett.
Dimitri slog sig ner vid ett bord och nästan genast hade en mänsklig servitris tagit sig fram till honom, men han vinkade iväg henne då han inte ville ha något. Då märkte han att kvinnan med kläder i blå detaljer stegade fram genom rummet, med blicken inriktad på Iris. Dimitri ville säga något, då hon än inte verkade ha lagt märke till detta, men främlingen hade en såpass smidighet och snabbhet, likt rinnande vatten, att hon redan var framme vid henne.
Dimitri reste sig hastigt, han såg hur kvinnan började prata med Iris men han var lite för långt ifrån för att höra vad hon sa.