"Din Rose..."

Okej,

Mer!

Jättebra! Börjar bli lite trött på Scorrose där Scorpius går i slytherin utan någon som helst anledning... Bara inte Rose hamnar i Gryffindor bara för det!

jättebra mer

Jättebra! Mer!

Låter bra! Har inte läst allt än!

Mer! Snälla!

Kapitel 5.

Jag satt på helspänn med hatten på huvudet. Håret låg som en röd lejonman runt mitt ansikte som om det liksom fick mig att se mer dramatisk ut. Hatten mumlade tyst några få ord. Jag kände pulsen dunka i handlederna och hörde mina djupa andetag. Hatten andades ett rossligt andetag och sa sen tyst "Ravenclaw..". Jag spärrade upp ögonen och flämtade till. Var det bara jag eller hade jag verkligen hamnat i Ravenclaw? Jag såg mig omkring, inga jublande rop, inga applåder. En sekund, två sekunder, tre..
"Ravenclaw!" upprepade hatten högt nu och ett vrålande jubel lade sig över det blå-silvriga bordet. Jag knep ihop ögonen och log stort. Hatten lyftes från mitt ivriga hår och jag öppnade ögonen. När jag halvsprang fram till bordet så fick jag syn på Scorpius så jag gick och satte mig bredvid honom. Han rufsade mig löst, diskret i håret. Jag rodnade lite. Alla hans små, diskreta beröringar gjorde att mitt hjärta slog ett extra slag. Han log mot mig och gav min hand en lätt smekning. En lång pojke som såg ut att vara några år äldre en oss satt mittemot mig. Han hade långt mörkbrunt hår uppsatt i en knut och solbränd hud. Han log stort mot mig med ett urgulligt leende.
"Tor Elwing." presenterar han sig och lägger huvudet lite på sned. Han var helt underbart söt och för ett ögonblick så glömde jag till och med bort Malfoy. Jag stammade fram mitt namn och log tillbaka. Jag drog en hand genom håret och tittade ner i bordet. Tor skrattade till, han hade ett mysigt skratt. Aurora kom och hoppade upp i mitt knä precis när jag faktiskt började undra var hon var. Hon tittade upp på mig och sen upp på bordet. Hon spärrade upp ögonen och skulle precis hoppa upp på bordet för att ta en bit av den helstekta kycklingen innan jag lyckades ta henne runt magen för att stoppa henne. Jag klappade henne konstant tills hon kurade ihop sig. Jag log besvärat mot Tor men han bara satt och skrattade tyst.
"Det här är då Aurora, min katt. Hon är fortfarande ung så vi har inte lärt henne speciellt mycket än.." mumlade jag och försökte låta obesvärad.
"Jaha, Aurora alltså." upprepar Tor och nickar långsamt. "En Ragdoll?" Jag rycker på axlarna.
"Blandras." svarar jag kort. Scorpius klappar lite på Aurora som tittar upp på honom.

Mer? Förlåt för kort men ja..

Å jag älskar den här fanficen! Jättebra!

mer jättebra!