Krig mellan släktena PRS

"Jag är Akira, din bästa vän, vi var som systrar en gång i tiden. Vet du vem du är?" Hon uttalade orden långsamt.

" Nej sa Alviana och vände sig om för att gå iväg konstig tjej tänkte hon

Akira grep tag i Alvanias axel, det var något allvarligt fel på henne. Vid det här laget så hade alla hennes systrar, alla deras systrar, slutit upp bakom henne.
Akira bet ihop, hon hade inget val. Hon förbannade tyst situationen och fumlade sedan med locket till gift flaskan, ångorna skulle få henne att tuppa av.
Hon förde den under näsan på Alvania och på direkten så kollapsade Alvania.

Alviana försökte kämpa emot men tjejens kraft var för stark för henne att motstå hon föll ihop på marken.

Tillsammans förde hennes systrar Alvanias slappa kropp mot skeppet som för tillfället var kamouflerat till en vit limousin.

Alviana vaknade och märkte att hon satt fast hon försökte komma loss

Akira iakttog tankfullt Alvania som hade vaknat och försökte komma loss.
Hon gick fram till sängen som Alvania var fastspänd på. "Det är lönlöst att kämpa emot, det där är det hårdaste materialet som finns, du kommer inte kuinna komma loss."

Alivana suckade iriterat matrelaet var för hårt för henne att kämpa emot. Hon såg upp i taket hon viste inte vad de här varelserna ville henne

"Så du kommer verkligen inte ihåg någonting?"

" Nej har jag sagt och jag vill verkligen komma loss och komma till pappa sa Alviana hon hade rätt svårt att andas genom att en metalkedja av det hårdaste matreal satt över bröstet och hennes armar satt fast i kedjorna även hennes ben hon kunde nästan inte röra sig