A ghost story [PRS mellan AlexZz, Mily och Matizze]

" Em jag tror jag håller på att bli galen sa Alex och höll händerna för ögonen han viste inte varför han såg spökena eller något kanske det skulle sluta med att han hamnade på vårdhem

Ingen reaktion. Innerst inne har Luke vetat det hela tiden. Pojken hade inte svarat honom och inte ens reagerat på den viftande handen, trots att ögonen i vanliga fall åtminstone brukar distraheras lite av dem. Men det så klart, pojken såg den ju inte ens.
Med en mörk blick vänder han sig till det andra spöket och överväger att bokstavligen sjunka genom golvet. Fast det skulle verka fegt. Luke skulle ta det hela som en man och möta sitt misstag. Så som han borde ha gjort redan för länge sedan.
"Kom igen bara. Skratta åt mig. Säg till mig exakt hur dumt det är att prata med någon som inte ser en."

Alex ser rakt på spökena
" Jag ser er sa Alex när det verkade som om Killen trodde att han inte såg dom han ville inte se dom med det gjorde han

"Vänta, vänta! Snart kommer översättningen på Na'vi", säger Luke med en röst drypande av sarkasm till det andra spöket och luftwn runt omkring. Det skulle dock inte förvåna honom om den verkligen kom. Med allt annat som sitter på väggarna skulle killen mycket väl kunna vara ett fan av Avatar.

"Bra att du äntligen erkänner det för dig själv." Säger Loretta till pojken som faktiskt lever samtidigt som hon fullkomligt ignorerar det andra spöket. Ärligt talat, han är bara i vägen och är en allmän idiot för tillfället enligt Loretta. Gud, han kan inte vara speciellt gammal den här. Det känns inte så iallafall. Loretta har väl liksom lyckats "acceptera" att hon är död, men det är väl vad några decennier som spöke på jorden gör med en.

[Ledsen för segt svar, mitt 3G för månaden tog slut och jag har inte tillgång till något Wi-Fi... Om det händer igen - tveka inte att rolla bort mig! Jag ska inte vara anledningen till att rollet stannar ^w^]

Ignorerad av den enda person som Luke hade kunnat prata med. Ja, förutom honom själv såklart. Åh, det hade varit så länge sedan han förde ett normalt samtal med någon. Ett sånt där påstående>svar-samtal. Inte för att han egentligen behövde det, men det var som att bli bjuden på något och sedan få det undandraget precis när det börjat vattna sig i munnen... Något sånt i alla fall...
Irritationen över att spöket hellre pratar med någon som inte kan svara henne än Luke får honom att blänga på killen och sedan, när det värsta har lagt sig, fundersamt undra om killen kanske hör trots allt? Svaren var knäppa och osammanhängande med de saker Luke hade sagt, men om man var riktigt långsökt skulle de kunna passa ihop. Och om killen verkligen kan se honom... då skulle han kunna hjälpa Luke. Därför korsar Luke bara armarna över bröstet och väntar uppmärksamt på killens svar - om det ens skulle komma något det vill säga...

(Jag har varit i borås mellan den 25 till den 30 juli så jag har inte haft någon dator närvarnde)

Alex såg upp på taket mot sin taklampa det visade ett mönster av ying och yang mönster. han vände huvudet mot bordet mitt i rummet på bordet stod det fantasy figurer och samlarsaker från harry potter och sagan om ringen. hans rum var rätt mörkt med takne på hogwardskänslan i rummet. han såg mot väggarna där hans teckningar hängde och även elevhems fanorna. han suckar när han märkte att hans pilbåge var lite på sne. han såg åter igen upp i taket och såg lite av sina bokhyllor där hans filmer och böcker stod i bokstavsordning

Luke blinkar.

(AlexZz Matizze hur gör vi med detta roll? )

[Jag skulle säga att det är din tur och att det har varit det i... lite över en månad. Om du läser noga och mellan raderna så har varken jag eller AlexZz någonting att göra för tillfället. Så med andra ord så är valet att fortsätta eller inte ditt.]