Staden Fortunna roll för 4 st

"Vilket fint namn" sade Sophie och log innan hon tittade ned i Isaks block där han målade.

När klockan ringde in så gick jag sakta in, det var min första skoldag och jag var nervös

Isak la ner ritblocket och pennorna i väskan när det ringde in.

Jag gick in i klassen,
" Rue " sa fröken, jag tittade mig omkring
Jag såg pojken jag träffat innan

Isak satt som vanligt på en enasm bänk längst bak närmast fönseret för att ingen ska lägga märke till honom.

[ ska vi vänta på Mort? ]

" Rue ska du sätta dig bredvid Isak kanske " sa fröken
Jag gick sakta fram genom klassen

(Ja det sak vi nu väntar vi in Mort )

( Tycker jag med )

[Ursäkta dröjsmålet. Men hör är det i alla fall. Efter som de är i så olika åldrar antar jag att de inte riktigt kan gå på samma skola?? Eller? ]

Alice var sen, som vanligt. Hon hade fastnat i bassängen. Det var som om då hon simmade så försvann allt annat runt omkring henne och det enda som fanns kvar var en känsla av frid inom henne. Det var inte alls som då hon befann sig i skolan men hon försökte hela tiden intala sig att det endast var två år kvar på gymnasiet. Två år kvar tills hon kunde skaffa sig jobb, två år kvar tills hon kunde flytta hemifrån och vara fri ifrån foster systemet. Det var de tankarna som fick henne att orka med dagarna.
Hennes mörka hår hade börjat skruva sig i lockarna och var fortfarande en aning fuktigt. Hon var inte den typen som sminkade sig hårt eller alls särskilt mycket, hon var inte den typen so var tvungen att föna håret efter varje dusch, hon var helt enkelt inte den typen som bar märkes kläder som för vissa verkade vara så viktigt. Istället gick hon i sina slitna jeans, som hon lagat ett flertal gånger och hade lappar över knän, lår och vid skrevet, en enkelt vitt linne och den svarta hoodien över. Om sanningen skulle fram så var hon inte direkt mobbad, ingen vågade mobba henne och hade aldrig vågat. Trotts det sågs hon ofta ensam, känd som den atletiska tjejen som var urkass på lagspel, att samarbeta med andra över huvud taget.
Den enorma klockan visade redan på tjugo över tio. Hon var redan nästan en halvtimme sen. Efter en liten stunds fundering drog hon lite i bagens rem som hängde över henne axel, vände sig om och gick. Det var ändå ingen idé och inte tänkte hon gå på svenskan idag heller. Svenska var det värsta ämnet och Alice var övertygad om att hennes lärare var en furu utskickad av Hades själv för att döda henne, likt i Percy Jackson, för fanns det någon annan förklaring till hennes kusliga förmågor?