PRS(AlexZz och Jessica Tonks)

Mia var tyst och lät mannen ta hand om hennes sår. Vilken underlig och konstig dag, hon hade en trolovade, hon hade rymt och nu var hon hos en totalt främmande familj för att hon slagit i huvudet.
"Tack" mumlade hon sen igen då mannen gått. Hon satte sig upp och såg bara på Benjamin och Edwin. Hon var väl tvungen att gå så inga mer såg henne...

"Förresten, det var ett par som fråga om dig." Säger Edwin och Benjamin har dragit ut i köket och kommer ut med tre colaburkar. En får Edwin, en tar han och den tredje räcker han fram till Mia-tjejen.
"Du måste dricka, men jag kan hämta vatten om du vill." Säger Benjamin flinande.

Mia stelnade till då hon hörde vad Edwin sa. De hade frågat om henne...."Och vad svarade ni?" frågade hon. Hon fick absolut inte låta hennes föräldrar få tag i henne nu, då skulle hon aldrig kunna rymma igen sen och hon ville inte gifta sig.
Mia tog sedan emot colaburken och öppnade den. Hon tog en liten klunk.

"Att du stuckit åt ett heeelt annat håll." Svarar Benjamin flinande och dricker ur sin burk samtidigt som han, utan att han ta hänsyn till Edwin, avbryter sin vän som precis menat att svara på men nu var Benjamin först.

"Tack" sa Mia igen. Denna gång för att de inte berättat vart hon gått. Hon drack några klunkar till av colaburken och ställde sig sedan upp. Hennes ögon letade efter hennes väska, som hon fick syn på hos Benjamin.
"Det var väldigt rart av er att ni hjälpte mig" sa hon och log. "Men jag måste tyvärr gå nu" hennes leende dog ut och hon sträckte sig efter sin väska.

"Här, lycka till." Säger Benjamin och räcker fram väskan mot henne, egentligen borde han lämna stan han också. Kanske var det bara att han inte riktigt vill. Även fast hans underbara förmågor kan låta honom göra som han vill ungefär - ja, enligt Benjamin. Edwin har sin han också, men att kunna leka, snarare styra, med vatten tycker inte Edwin räknas som en cool kraft.

Mia tog emot väskan. "Tack" sa hon sedan gick hon ut ur huset. Men vad skulle hon egentligen göra nu? Hon kunde ju inte sticka hem, och hon kunde inte heller bo ute i skogen som en vilde, hon hade ju inga sådana saker med sig. Hon fick väl nästan börja jobba och så...
Hon började gå in mot staden för att se sig omkring lite.

"Så, då var det klart, Benjamin, nu är det din rymning vi ska fixa." Säger Edwin när Mia försvunnit. Benjamin skrattar.
"Du ödslar verkligen ingen tid, va?" Frågar Benjamin och Edwin drar med honom, troligen till deras garage som innehåller allt från småspik till en stor husbil.

Mia kom in i staden. Folk syntes lite överallt, handlandes, pratandes och bara gåendes. Hon smälte in ganska bra fastän hon gick ensam.
Hon tänkte precis gå in i en affär för att handla lite proviant då hon hörde några röster som frågade folk "Har ni sett den här unga damen?". Och återigen var det hennes föräldrars röster.
Snabbt som tusan vände hon om och började springa ut ur staden och in i skogen igen.

"Så, nu har du det perfekta överlevnads-kitet." Skrattar Edwin och ger över den nya väskan till Benjamin, som är en ryggsäck egentligen fast någon cool ryggsäck som en av Edwins syskon sytt. Benjamin suckar och tar den.
"Du är en schysst kompis." Svarar Benjamin leende.
"Och därför så vill jag inte att min bästa kompis ska sticka och gifta sig mot sin vilja. Lycka till och du borde nog sticka innan din morsa kommer hit och frågar om dig." Svarar Edwin och föser honom ut ur garaget.
"Tack, och vi ses." Svarar Benjamin och tar sig in i skogen.