PRS mellan Mikaela120 och Selma...

"För att du är min bästa vän och jag måste ändå stå ut med att du rättar mig hela tiden, alltså kan du ju lika gärna göra det du gillar samtidigt som du hjälper mig, att rätta alltså.
Och jag hjälper gärna till med dina texter.
Snälla, kära du, jag vill verkligen satsa på den här, min förra novell svävade ju bara iväg!" säger jag medan vi sätter oss mittemot varandra. Jag flinar. Jag älskar de nya platserna, nu kan inte Mikaela smita.
"Where are everybody?" frågar Hanna.
"Hm... I think they are on their own break."

[Beklagar min usla engelska]

"Okej, gör som du vill" nästan fräser jag.
"English, please" jag tittar surt mot vår lärare.
Vi får något häfte och veckans läxa.

"Vad har jag gjort nu?" frågar jag förvirrat.

"Du har inte gjort något" viskar jag

Bredvid oss ger Emelie oss en konstig blick. Jag ler mot henne och tar upp mitt kladdblock.
"Varför är du arg då?" klottrar jag ner och skickar över pennan och blocket till henne.

'Ingen aning' skriver jag.

Jag tar emot blocket och ler.
"Bli inte arg nu men man skulle nästan kunna tro att du har mens xD " skriver jag retsamt men lägger till ett 'P.S' i alla fall.
"P.S. Bli inte arg! (och döda mig inte heller för den delen!)"

Jag blänger på Selma.

Jag visste det.
Skit också, jag är död efteråt.

Lektionen i Engelska är slut och vi har eget arbete.