Renesmee Cullen

Yey! Längtar!

Längtar!!

SÅ BRA!

Det är kanske inte så långt men säg till ifall ni vill ha ett längre.
______________________________________

Kapitel 2


Jag la mig ner på sängen. Jag hörde mamma och pappa komma in. ”Jag går och pratar med henne.” Hörde jag mamma säga. ”Bella! Vänta en stund. Vi pratar med henne sen. Hon vill nog vara ifred.” Hörde jag pappa säga. Jag var glad att pappa sa det för det var sant. Jag ville vara ifred en stund. Jag gick till mitt skrivbord. Jag började skriva på ett papper.


Mamma, Pappa:


Var inte oroliga. Jag är bara i skogen på en promenad. Jag kommer snart hem!

Er Nessie!




Jag städade bort resten utav grejerna från bordet. Jag gjorde lappen så synlig som möjligt. Jag gick till fönstret och öppnade det. Jag hoppade ut ur det och landade på fötterna. Det var typ bara en meter ner så det var inte så mycket till att hoppa. Jag sprang mot Carlisle och Esmes hus. Men jag stannade vid floden. Jag satte mig ner på en sten och kollade på den. Jag visste att dom där inne i huset kunde se mig men det brydde jag mig inte om. Jag kollade på vattnet som strömmade. Det var så fint. Jag visste inte riktigt varför jag tyckte det men det gjorde jag. Jag hörde lite steg på grus plan och en bildörr som öppnades. Sen startade en motor. Det lät inte så mycket om den. Dom bilar vi hade var ganska tysta. Jag kollade upp för att se vem som åkte iväg. Det var Rosalies röda Cab. Jag sprang igenom skogen. Solen lyste fortfarande. Det var inte ofta den gjorde det i Forks. Jag sprang hem igen. Mitt fönstret stod öppet sen tidigare så jag klättrade in. Jag hade varit ute i en kvart. Jag stängde fönstret på en bråkdel av en sekund.


Lappen var borta. Mamma och pappa hade sett den. Jag öppnade dörren och gick ut till mamma och pappa. Dom satt i soffan. ”Jag är här” Sa jag. Dom kollade bak på mig. ”Nessie vi har tänkt efter lite. Vi har kollat ifall du får gå i skolan. Du fick börja nästa vecka.” sa pappa. Hela mitt ansikte sprack upp i ett leende. Jag sprang fram till dom och kramade dom. ”Tack!” Sa jag. I flera månader hade jag drömt om att gå i skolan. ”Tack! Tack Tack!” Sa jag igen.
”Men då måste vi gå och handla.” Sa jag.

AWESOME!!!
MEEEEEER!!

Fantastiskt!!!!!

Ny läsare här!!

SUPERMEGAJÄTTEGRYYMMM!!!!!!

Åh, jag är glad för din skull Nessie!!!!! FANTATISKY!!!!

Jätte bra!!!