Egyptens farao (privat)

Hon satt stilla i ett av hörnen och hon såg ner på sanden. Varför hade hon kommit hit? Hon kände en råtta springa över hennes fötter och hon drog in dem och hon såg ner. Och den unga manen med de vita kläderna. Han som räddat henne.

När systrarna hade kommit serverade slavarna maten och han tog det han nästan alltid brukade ta, fast med en annan sås den här gången, medans han är lysnade han noga när hans far pratade på om viktiga saker, det var bra att veta sånt utifall det skulle hända något.

Timmarna gick och Naru somnade snart i en hög bland höet och kröp ihop. Lite sorgset och med tårar som rann ner.
Prästerna kom in i matsalen och såg på prinsen. "Ursäkta oss min farao. men prinsen hittade en dum slav i öknen. Hon kan tala och ligger i fängelsecellen." De bugade och gav sig i väg.

Faraon nickade och vände sig mott sin son,
"eftersom hon inte vet att du är prins och du inte har gjort något elakt mott henne så tror jag att det är störst chans att du får ur henne något vätigt så får du prata med henne, men ät klart först" sa faraon till sin son.
Han nickade och åt lugnt upp och reste på sig och nickade mott sin far och gick sen mott cellerna.

Hon kände något slika hennes skadade sida och hon vaknade och såg på en råtta slicka upp de torkade blodet och hon ryckte till och for upp. Hon såg på byxorna och hon lade armen om sin överkropp. Armen gjorde ont nu och den kändes bruten eller minst stukad. Lite sorgset gick hon fram till dörren och bankade på den.

( ska sova nu så hinner inte skriv någonting tyvärr godnatt )

(jag bara vaaa? sen kom jag på du har skola och jag har typ job.

( haha japp tolvåringen som har svårt att gå upp på morgonen skulle nog redan ha sovit )

(inte jag)

( jahapp men nu ska jag sova )