Besvärjelsen som slog fel [SV]

Awesome!

Tack tack! *Ler från öra till öra* Kapitlen (hoppas jag iaf) kommer antagligen både bli längre och lite bättre längre fram, ungefär när de kommer till Hogwarts kanske. xD

längtar till kap. 3!

Awesome!

Aw tack! Det kommer ikväll eller imorrn.



Tack så mycket!

Längtar verkligen till kap. 3!

Kapitel 3
Jag tryckte pannan mot det kyliga fönstret i kupén. Landskapet rusade förbi i hög hastighet och vi hade åkt ett tag nu. Ingen satt med mig. Jag hade gått på tåget tidigare än de flesta och ingen hade kollat på mig närmare, ingen hade sett vad det var för fel på mig. Ett par elever som såg ut att vara i min ålder hade kommit in, slängt en snabb blick på mig och frågat: "Sorry, jag letar efter min kompis.", slagit ner blicken och gått ut ur kupén. För mig var det ingen skillnad mot hur det alltid var. Mitt udda utseende hade inte direkt givit mig vänner, och jag hade fått privatundervisning sen besvärjelsen som uttalades över mig slog fel.

Tåget saktade in med ett gnisslande ljud och oförberedd som jag var slungades jag framåt och ramlade ihop på golvet. Med kinderna hettande var min enda tanke att det var tur att ingen hade sett mig.
Upprymda röster nådde mig genom kupédörren och jag insåg panikslaget att jag inte hade bytt om ännu. Rösterna dog bort och snart var jag ensam på tåget. Stressat slet jag fram klädnaden och bytte om så snabbt jag kunde. Tyvärr var det inte snabbt nog. Tåget visslade för att förvarna om avgången och satte sig långsamt i rörelse. Med hjärtat i halsgropen högg jag tag i väskan och skyndade mig ut ur kupén. Tårarna strömmade ner för mina kinder och jag snyftade högt - allt hade redan gått fel.
Jag nådde fram till dörrarna innan jag helt förlorade omdömet, men nu hade tåget fått upp farten ordentligt. Jag bankade och sparkade på dörrarna men de vägrade att ge vika. Snyftande och snörvlande sjönk jag ner på golvet med ryggen lutande mot dörrarna. Jag kunde föreställa mig mina föräldrars kalla ursinne. Deras dotter hade inte ens klarat att ta sig till Hogwarts - jag var en skam för familjen.
Så plötsligt flög dörrarna upp, som av någon osynlig kraft. Jag höll på att ramla baklänges ut men lyckades vände mig om och hoppa ner på marken som rusade förbi under mig. Jag landade tungt bredvid tågrälsen och foten vek sig under mig. Grimaserande av smärta började jag halvt om halvt halta, halvt om halvt småspringa mot siluetten som var Hogwarts.

~~~

Usch, det där kändes inte bra. xD Men så snart hon är på Hogwarts kommer det nog igång, it´s a transportsträcka så att säga. Tycks? Vad vara bra, vad var mindre bra?

Awesome!

AWESOME!
längtar till kap.4 (eller kap.3....)

Tack! Var själv lite missnöjd och tyckte att det både blev lite kort och innehöll för få detaljer... Men det blir förhoppningsvis bättre senare. ;D



Tack så mycket! ♥ Kapitel 4 är det som kommer härnäst, antagligen senare i eftermiddag/i kväll.