Privatroll med amanda1104

Alex funderar allvarligt på att följa efter men när Amanda kommer fram och hälsar struntar han i det.
"Vart skulle hon?" frågar hon. Alex rycker på axlarna.

Jag hör hur Amanda pratar med Alex även fast jag nästan gått ut ur dörren.

Amaba:
"Så du är ny?" Amanda synar killen från topp till tå. Inte direkt hennes stil om hon måste säga det så.

"Ja, hur känner du Lisendy?"

Amanda:

Amanda börjar tänka efter, ja när var det igentligen dom träffade varandra och hur känner hon Lindsey igentligen?. "Jo alltså, jag vet inte ricktigt. Jag träffade henne för två år sen när hon började här. Men äligt så har hon inte förändrats så mycket.. Vadårå?" pratar Amanda på men verkar endå lite fundersam med frågan hon fått.

Alex hajar till när han hör det om att hon inte förändrats. Hur skulle han vara så dum. Han kommer ju behöva byta skola om något år igen.

"A mm måste gå, men vill du ha hennes nummer?" Amanda ler och tar snabbt upp sin iPhone ur väskan.

"Eh... Okej" säger Alex osäkert.

Amanda rabblar upp numret för Alex och vinkar hejdå och går sedan ut ut skolan mot Andreas som skulle vänta på henne vid vyckelstället.

Lindsey:
Jag känner att det här var en konstig skånska. Jag hade aldri känt såhär till en kille direkt. Det var minst 100 år sen iallafall.

Alex har snappat upp numret och memorerar den i hjärnan.

"Jag gav honom numret" skriver Amanda till mig på Facebook. "Vem?" Frågar jag och tänker tillbaka på vem det skulle kunna vara. "Men hallå, Alex såklart!" Jag tappar fattningen två sekunder. "Vad?! Alex?! Är du inte klok kvinna?! Till Alex!!! Jaha tack då" skriver jag hotfullt till Amanda. "Äsch det va inget, ni passar" jag stänger av datorn och mig vid keyboarden och spelar ett tag.