privat roll!

Lily går längre och längre i vagnarna.
Hon kan inte sluta tänka på James, tänk om hon har sårat honom och det var därför han gick iväg. Jag måste sluta tänka på honom. Hon får inte bli helt fast i tankarna.
Men James verkar ha förendrats en del sen förra året. Hon kommer fram till marodörernas vagn.
"har ni sett James?" frågar hon innan hon hinner tänka.

"Bläääää!" utbrister James, hälften igenom den stora godishögen, "tidningspapperssmak!"
Han höll precis på att äta Bertie Botts bönor i alla olika smaker. Tyvärr gick det inte så bra. Han hade fått curry (blä), hästhår (blä), kospillning (blä), tumnagel (blä) och tidningspapper.
"Det här måste vara en muterad påse fylld med äckligheter", muttrade James för sig själv och stirrade misstänksamt på den lilla påsen.
"Bättre tur med nästa", fortsatte han och öppnade en av de två överblivande påsarna.

Lily rodnar och går iväg innan någon hinner säga något. Det känns som om hon ska dö!
Varför sa hon så där för? Vad kommer dom nu tro om henne
Hon fortsätter gå igenom tåget.

Jordgubbssmak. Efter två och en halv påse. Åh, du salige ande. Jordgubb.
James satt i kupen och började må dåligt av de fjorton äckliga smakerna. Fast jordgubb var gott.
Plötsligt öppnades dörren. James tittade upp lagom för att se tre fnittrande Gryffindorflckor i femte årskursen nervlst stå och vrida sig vid dörrkarmen.

Lily ser tre fnitriga flickor. Lily börjar gå mot dom för att dom blokerar plats i koridoren.
Varför kan det inte vara några som håller sig till reglerna.
Han är sur på sig själv för att hon inte kan sluta tänka på James. Vad är det fäör specelt med honnom.
Hon tittar upp när hon är vid flickorna och ser James!

James började precis dra efter andan för att fråga tjejerna vad de gjorde här, när han såg att Lily stod bakom dem. James log, och flickorna, som trodde att det var mot dem han log, började rodna ännu mer.
"Hej Lily!" sa James med ett försök att verka oberörd.
Flickorna förstod då att det inte var till dem som James log, och de tittade avundsjukt på Lily.

"Hej James" sa Lily och kunde inte dölja ett leende när hon ser flickornas avensjuka min.
"kan ni gå härifrån" säger hon till flickorna.
Hon går in i vagnen och stänger dörren.

"Ja...emm... Hur mår du?" lyckas James pressa fram. Han hade gillat leendet Lily hade gett honom, det hade settt vackert ut, precis som allt annat med henne.
James kom på sig själv med att stirra på Lily, och tittade hastigt ut genom fönstret. Det här året såg ut att bli mycket bra, om det skulle kännas så här i magen hela terminen. Och om Lily började gå ut med honom.

"det är väll bra" sa Lily.
Har han gjort något med håret, så här brukar han inte se ut.
Hon sätter sig mittimot honom och säger snabt.
"hur mår du?"

"Bra. När du kom hit", svarar James och ler lite. Han trivdes verkligen med att vara med Lily, titta på henne. Det kändes...bra. På något sätt.
James reser sig upp och sätter sig på sätet bredvid Lily istället. Han hoppades att hon inte skulle flytta på sig.