Marodörkartan

Kapitel 6
Potterkids

“James!” Lily kom instormandes i sovsalen med sitt röda hår dansades bakom sig av farten.
Pojken på sängen såg upp från sin quidditchtidning.
“Vad är det Lils?” Han ryggade tillbaka en aning av blicken hon gav honom.
“Whoa, vad har jag gjort?” Han slog hjälplöst med armanra.
Hans lillasyster lyckades alltid hålla både honom och Albus i skinnet med sitt kända Weasley humör.
Armarna i kors.
“Det är min tur att ha kartan den här veckan.” fortsatte hon otåligt och såg sig om i det stökiga rummet.
James suckade desperat och rotade fram det efterlängtande pergametet ur kofferten.
“Här.” Han räckte motvilligt fram det till hennes utsräckta hand.
“Tack.” sa hon sarkariskt och var redan ute ur rummet när James ropade efter henne.
“Men mateln då?”
“Al har den den här veckan.”
“Va?”
“Ja, McGonagall ser alltid fram emot den veckan då du inte har något alls.” Han kunde höra leendet och själbelåtheten i hennes röst trots avståndet.
Trött och irriterat sjönk James ner i sängen igen. Det skulle vara mycket lättare att vara ensambarn.

Bra!

Jätte bra!

Jätte bra c:

Tack

Ny läsare!
Ska bevaka efter jag skrivit klart inlägget

swuper bra