The Love Killer [SV]

asdfghjkl bäst ♥

Har skitont i huvudet just nu, kan typ inte tänka. Har en jättestor bula i pannan D: Men jättebra ♥

Bra!

Vem skrek denna gången?ny läsare som bevakar och väntar på nytt!!!

Tack allihopa för era fina kommentarer ♥

Håller på med kapitel fyra nu

Har bara hakat upp mig på en sak:
Vad heter han som var förvandlad till en fåtölj och som Harry behövde en minnessak av? xD

Professor _______________

Snigelhorn

Kom på dt PRECIS innan jag läste ditt svar xDDDDD
Bra timing Linnéa, verkligen -.- *skäller ut mig själv*

Linnéa. Du är så afdjakfa bäst så det finns inte. Så sluta säg att du inte är bra. För det är du. Punkt slut och puss på dig ♥:*

Kapitel 4

Vi utbytte blickar igen – men nu var de rädda och inte nyfikna, som de förra.
Vi började springa. Både för att vi fortfarande var rädda för den där dörren som smällde igen bakom oss och för att vi – speciellt jag - ville veta varför någon skrek.
Vi kom till en korridor och svängde in mot Hufflepuffs sällskapsrum och såg genast blodspår. När jag såg blodspåren stannade jag upp.
Samma sak gjorde också Liam och Alexander. Men inte Sandra, hon fortsatte gå medan vi stod förstelnade i början på korridoren. Det var först när Sandra gav ifrån sig ett skrik vi vaknade till liv.
Vi sprang mot korridoren Sandra hade gått in i och såg henne genast sitta på knä bredvid en till kropp – Minnie.
Jag förstelnades. Jag blev snurrig och kunde inte prata. Inga tårar samlades bakom ögonlocken, jag var för chockad.

Folkmassan runt oss växte större och större och tillslut kom McGonagall med snabba steg. Med sig hade hon flera andra lärare.
Hon såg förskräckt på kroppen och sa sedan högt;
”Alla elever går in i stora salen nu!”
De flesta gjorde vad hon sa och gick långsamt in i stora salen igen.

”Två mord på två dagar?” sa Alexander tyst när vi hade satt oss. ”Måste vara rekord.”
”Sluta med det där! Det skrämmer mig.” sa Sandra med darrande röst.
”Förlåt.” sa Alexander med låg röst och vände huvudet mot ingången där McGonagall och de andra lärarna kom in.

McGonagall ställde sig upp och väntade att det skulle bli tyst, vilket det blev nästan direkt. Man såg att hon darrade och hade en orolig min.
”Jag har pratat med de andra lärarna och sköterskan och vi har kommit fram till att både Stella och Minnie blev mördade.” Man hörde att flera stycken drog in efter andan. ”Och vi har också kommit fram till att ni alla ska få sova här i stora salen i natt, och inte i era sovsalar. Eftersom vi har en mördare som går omkring vill vi bara att ni ska vara så trygga som möjligt.” sa hon högt och långsamt så att alla skulle kunna höra.

På kvällen låg hela skolan och sov i salen. Flera lärare stod vakt och såg på när vi gick och la oss. Jag somnade nästan direkt, men jag fick ändå inte ut tankarna om Minnie och Stella ut ur mitt huvud.


Nästa dag.

Professor Longbottom och McGonagall väckte oss alla på morgonen och sa att vi kunde återvända till våra sovsalar.
Jag var fortfarande uppskrämd efter det som hänt dagen innan, men jag kände mig samtidigt trygg.


”Vilken lektion har vi först?” frågade Liam medan han gäspade stort.
Vi satt i sällskapsrummet och pratade, vi hade inte fått några läxor än, eftersom vi inte brukar få det de första dagarna.
”Trolldryckskonst.” sa Sandra snabbt och tittade upp på honom. ”Sedan Spådomskonst, men det är inte säkert att du har samma.”
”Okej. Jag går och kollar.” Han ställde sig upp och gick upp tll sin sovsal, efter någon minut var han tillbaka med sitt schema i handen.
”Jag har också trolldryckskonst först. Sedan örtlära.” suckade han ljudligt och satte sig sedan igen.
”Oj, hörni vi måste gå till Trolldryckskonsten! Annars blir vi sena.” sa jag efter jag kollat på mitt armbandsur. ”Var är Alex? Han skulle också ha trolldryckskonst om jag minns rätt.” sa jag frågande medan jag sökte i sällskapsrummet efter honom.
”Äh, han kommer.” sa Liam och började sedan gå mot utgången. Jag slängde en sista blick över sällskapsrummet innan jag också började gå mot trolldryckskonsten.

När vi kom fram hade lektionen precis börjat och Snigelhorn stod vid sin kateder och pratade om några slags drycker. Han lyfte förvånat upp huvudet när vi kom in.
”Ursäkta att vi kom försent.” Grimaserade jag. Han nickade och gjorde en gest som visade att vi kunde sätta oss ner. Lektionen hade vi tillsammans med Slytherinelever som tittade hånfullt på oss medan vi satte oss i mitten av klassrummet.
Jag tittade mig omkring i klassrummet och såg direkt att Alexander och Daisy satt bredvid varandra vid en bänk längst bak och svartsjukan växte fram direkt.

Efter ett tag for Sandras hand upp och Professor Snigelhorn nickade åt henne.
”Miss Smith?”
”Kan jag få gå på toa?” frågade Sandra snabbt.
”Jaja, gå du.” svarade Snigelhorn och återgick sedan till sin föreläsning om alla möjliga kärleksdrycker.

När det hade gått tjugo minuter och Sandra inte kommit än kom Liam fram till mig.
”Var är Sandra?” viskade han så att Snigelhorn inte skulle höra.
”Hon skulle gå på toa, men hon har inte kommit tillbaks än. Jag tror jag går och letar.” viskade jag tillbaka. Som svar fick jag en nickning och snabbt ställde jag mig upp och slingrade ut ur klassrummet utan att Professor Snigelhorn lade märke till mig.

Jag började gå mot toaletterna och slängde då och då blickar bakåt så jag var säker på att någon inte följde efter mig. Efter någon minut var jag utanför flicktoaletternas dörr. Jag öppnade den försiktigt.
”Hallå? Sandra?” sa jag högt. Jag började få gåshud utan att veta varför, jag ville gå tillbaka och otryggheten smög sig in i mig. ”Är du där?” Jag började darra på rösten och jag var osäker om jag ville gå ända fram till båsen.
Men jag ignorerade mina tankar helt och knackade på det första båset.
”H..hallå? Sandra?” Inget svar. Jag tog tag i handtaget och öppnade dörren som var olåst, men ingen var där.
Jag fortsatte försiktigt med nästa bås – ingen där heller.
Då hörde jag en smäll. Jag vände mig snabbt om och undrade vad eller vem det skulle kunna ha varit.
Jag gick darrande fram till båsen mittemot och såg genast något röttaktigt på golvet fram för bås två.
”Sandra?!” nästan skrek jag. Jag hade en förtvivlad ton i rösten och började banka på båset – som var låst.
Jag tog fram min trollstav och vände den riktad mot låset.
”Alohomora!” sa jag högt och låset låstes upp med ett klick. Jag öppnade snabbt dörren och drog in andan.
Det var Sandra, hela hennes klädnad var våt av blod och det såg ut som om hon hade blivit inknuffad av någon, för hon låg tvärs över toaletten. Hennes ögon var slutna och topparna av hennes blonda hår var röda.
Jag skrek till högt och sprang fort till dörren. Jag ryckte snabbt upp den och fortsatte förtvivlat springa mot Trolldryckskonsten.
När jag var framme vid dörren var mina kinder så våta av tårar att jag inte skulle bli förvånad om de såg ut som russin.
Jag tog ostadigt tag i handtaget och lyckades få upp det, vilket var svårt eftersom jag nästan hade slut på luft efter allt springande och jag darrade i hela kroppen.
När jag öppnat dörren kände jag hur allas blickar vändes mot mig.
Alexander och Liam som stod och pratade i mitten av klassrummet tittade oroligt och förvånat åt mitt håll.
”Kära nån!” Utbrast Snigelhorn förskräckt och gick snabbt fram till mig. ”Miss Riches! Vad i hela friden har hänt?” frågade han medan han rynkade pannan.
”S…Sandra… Jag hittade henne…” Jag behövde inte säga mer förrän det blev helt knäpptyst i klassrummet och Alexander och Liam rusade fram till mig med förskräckta ansikten.
Jag fortsatte långsamt medan tårarna svämmade ut på mina kinder. ”H…Hon är död.”


___________

Det blev ganska långt, men jag hoppas ni stod ut xD

Ska böra med kap 5 nu

ALLTSÅ OMFG SKRIIIIV MER FÖR OMG JAG ÄLSKAR DET HÄR DET ÄR SÅ BRA OMFG ♥

LOL, älskar dig också xD