Johanna and Thalia back in the Hunger Games

Thalia och hennes och Sams team satte sig tillbords, de var alla nyduschade och fräscha och rätt så uppspelta. Ja, alla utom Sam då, han verkade inte vara så glad, kan nog bero på att det inte hade gått så bra för honom. Thalia hoppades på en snabb och smärtsam död för honom, mer hopp hade hon inte.

(Vill hon verkligen att den ska vara smärtsam? XD Men ska vi hoppa till intervjuerna?)

Johanna tog en snabb dusch, innan hon tog på sig nya kläder som hon hittade i garderoben bland en massa klänningar, som hon aldrig skulle ha på sig.
Hennes stylister, handledare, eskort och distriktskamrat satt redan vid bordet. Det blev tyst när hon satte sig vid bordet.
"Några idéer inför intervjuerna?" frågade hon handledaren, "och snälla, säg inte att jag ska vara ett träd igen" sa hon till stylisten.

( Nej xD skrev fel det skulle va smärtfri xD ^^ Aaa först poängen typ nu och sen intervjuerna ^^ )

Thalia satte sig framför TVn med Sam och lyssnade förstrött på stylisternas snack om deras kläder för intervjun. Det lät som i alla fall hon skulle få slippa de vanliga bondkläderna som de brukade få. De ville ge henne något mer eftersom hon skulle vara något att rääkna med.
TVn satte igång och Cesars ansikte syntes och snart började de första poängen komma.

(Hahha xD)

När middagen var överstökad och Johanna hade blivit lovad att hon inte skulle behöva se ut som en träd så satte de sig vid tvn för att se poängen.
Karriäristerna hade såklart poäng mellan 7-10, men inte högre. Resten var inte något särskilt, men Johanna räknade med de alla som lika duktiga som karriäristerna, för vem vet vad som pågick i deras huvud?
Men sedan var det dags för distrikt 7. Hennes distriktskamrat, som tydligen hette Alexander, fick en fyra. Och den verkade han vara glad över, men han verkade vara den enda i teamet som var det. Sedan visades hennes eget ansikte.
"Johanna Mason, egentligen för gammal för detta och vinnare sen tidigare, har fått hela 11 poäng" sa Ceasar. Johanna stirrade på skärmen. Inte i chock, utan bara för att det skulle se effektfullt ut. Sedan lade hon på ett leende på läpparna medan teamet gratulerade henne.

Thalia log åt Johannas poäng, vad var väll annat att vänta? Hon skulle vara strålande, det visste hon. Dock var inte heller resten förvånande, karriäristerna höga poäng och resten ganska så låga.
Ju, mer ansikten som syntes och poäng som lästes upp, ju mer nervös blev Thalia. Hon höll krampaktigt tag i kudden och såg snart Sams ansikte dyka upp. En femma, han log och verkade glad, det var trotts allt mer än vad han hoppades på.
Thalia såg snart sitt ansikte och hörde Cesars röst. "Ännu en som är för gammal för att vara med, denna gång förra årets deltagare Thresh storasyster." sa han och rösten tonade bort och snart uppenbarade sig en blinkande tia över hennes ansikte.
Chockat såg hon på TVrutan men med ett svagt leende på läpparna, samma poäng som Thresh, hennes trick med bären hade gått hem.

Johanna såg den blinkande tian över Thalias ansikte, och hela hon fylldes av en sorts lättnad. Thalia kunde få sponsorer i alla fall. Även fast hon säkert skulle klara sig ändå.

*intervju förberedelser nu då*

Johanna fick en klänning som var grön som ett löv på sommaren med inslag av brunt, som skulle föreställas kvastar. Det var ingen träddräkt i alla fall.
"Vet du vilken inriktning du ska ha då?" frågade stylisten.
"Självklart, jag ska vara mitt sura och sarkastiska jag" sa Johanna och himlade med ögonen. Varför brydde han sig ens? Han visste att Johanna avskytt honom sen han förvandlade henne till ett träd. Två gånger om till och med.

Thalia gjordes ordning efter timmar med skrubbning och hårbortagning var hennes kropp rödflammig, men hon smörjdes in och svedan lättade. Hennes ögonbryn formades och naglarna polerades.
Sedan drog de på henne en tunn nästintill genomskilig klänning. Urringad långt ner både fram och bak. Den var brun som jorden och som hennes ögon. De lät håret hänga fritt över ryggen i lockar och satte på henne lätta sandaler. Thalia gillade det inte alls, med de överdrivet långa svarta ögonfransarna var det så tydligt var hon var. En sorts sexsymbol, något som säkert de flesta ville ha.

Johanna studerade urringningen. Inte så djup. Men hon visste att om hon vann och blev ställd framför huvudstaden igen skulle hon bli en hora igen. Bli såld av Huvudstaden till invånarna som skulle få nyttja henne som de vill.
De fick ställa upp på led, tjejen från varje distrikt först. Varje intervju var 3 minuter lång. Intervjuerna som hölls innan hennes passerade snabbt, alldeles för snabbt.

Thalia stod nervöst i kön, ledet tunnades ut onaturligt snabbt enligt henne. Snart var det Johannas tur och Thalia drog ett djupt andetag, hon fick allt ta och skärpa sig. Ville hon ha sponsorer, ville hon att Johanna och hon skulle kunna överleva på något vis så fick hon allt ta sig samman. Vad var egentligen en intervju? Nej, inget egentligen.

"Vi alla vet nog vem nästa deltagare är. Hon har varit med och vunnit en gång tidigare och det är första gången i historien någon tävlar för andra gången. Det är såklart Johanna Mason!" skrek Ceasar Flickerman ut, och vid ljudet av hennes namn steg hon upp på scenen. Flickerman verkade ha förberett näsdukar för henne eller kanske för de föregående distrikten.
"Ceasar, du kan lägga ner näsdukarna. Här ska inga tårar fällas" sa hon, det första hon gjorde när hon satte sig i stolen.
"Det var väl bra det. Hur känns det att veta att du ska tävla igen?" frågade han.
"Förjävligt. Jag trodde jag var säker från det här. Men ni ljög tydligen för mig. Men jag ska göra allt för att vinna det här en gång till." svarade hon enkelt. Ceasar nickade.
"Jag trodde aldrig att jag skulle få prata med dig såhär igen." sa Ceasar.
"Och jag hoppas att du inte önskade det heller" svarade hon surt, vilket fick publiken att skratta. Åt vad visste hon inte. "Jag hade gärna nöjt mig med platsen som handledare men tydligen så fick jag fan inte det." Det blev alldeles tyst.
"Jodå det tror jag nog. Tror du att du har en chans i år igen då?" frågade Ceasar sedan, efter en stunds tystnad.
"Såklart jag har en chans. Jag är mördarmaskinen Johanna. Hon som slänger yxor på folk men fortfarande kan låta som ett oskyldigt litet barn" svarade hon. Tutan lät. Publiken applåderade. De flesta skulle le mot publiken i detta läge. Johanna bara stirrade argt på dom innan hon gick av scenen igen.
Bakom scenen stod hennes eskort. Uppenbarligen sur som en citron och inte glad över hur Johanna hade uppfört sig.