From Everything To You

Jättebra, *bevakar*
Skulle dock vara lite lättare att läsa om du satte "..." eller - när någon pratar

Har faktiskt tänkt på det. Ska börja med det i nästa kapitel.

Superbra o längtar mega mkt till nästa kapitel
Jätte roligt att jag hittat ännu en bra,välskriven ff med fin handling i keep on ♥

Kapitel 4 - Up, Up, And Away

Flygplanets dörrar stod öppna. Jag hade redan gått upp för den stege som var höjd några meter. Det var räcken vid sidorna. ”Som om dom skulle rädda mig.” mumlade jag för mig själv. Jag viftade med border-kortet i flygvärdinnans ansikte och hon grimaserade. Jag fortsatte gå och eftersom det knappt var några platser kvar fick jag nöja mig med en plats längst ut. Great. Jag hade flygit förut. Eller ja, typ 2 gånger. Men detta skulle bli det längsta jag flygit. Jag sneglade åt höger. Den unga men otroligt vackra tjejen som satt bredvid mig såg spänd ut och höll sina händer på stols-räckerna. En äldre kvinna, förmodligen hennes mamma, klappade henne lugnande på huvudet.
”Varför ska vi hela tiden vara här precis innan planet lyfter. Please, tell me Niall.” Jag vände mig snabbt om och två killar gick förbi mig i gången. Den ena med intensiva ögon, sökande efter platser och den andra kom flämtande efter med resväskor. Jag hörde hur killen med resväskor grymtade till. Dom fortsatte till mitten innan de började lägga upp resväskorna över dem.
”Var du seriös tvungen att ha med dig handbagage också?” Killen som nu äntligen befriats från resväskorna suckade tröttsamt. ”Ja, Niall. Att vara borta i 3 månader är ganska mycket.” Killen som inte haft några resväskor kollade menande på killen, Niall.
”Please, sit down and put your seatbealts on. We'll be leaving Heathrow in just 1 minute.” Jag gav en sista blick på killarna innan även dom satte sig och tog på sig sina säkerhetsbälten. ”Killar.” mumlade jag tyst så bara jag hörde, samtidigt som jag skakade lätt på huvudet. Jag lutade huvudet bakåt tills jag hittat en bekväm punkt. Planet började rulla. Jag sneglade ännu en gång mot tjejen bredvid mig. Hennes ansikte var hårt och kallt. Hennes hade mamma fortsatt med att klappa henne på huvudet vilket verkar ha gjort henne ännu mer nervös än innan. Planet rullade snabbare och snabbare. Jag kollade istället rakt fram än på tjejen. Hon gjorde mig illa till mods.

/ Kort väldigt tråkigt kapitel. Kände ändå för att lägga ut det när jag inte lagt ut på några dagar. Hoppas ni gillar det ändå.

Kaapitlet var awesome

Amazayn

Jättebra! ♥

Ny läsare, bevakar stenhårt, älskar din ff!!

Thanks guys. Ni anar inte hur glad jag blir! Ska nog försöka lägga upp ett imorgon.