Vackra judinna

Uh... Bra eller dåligt..?
Grymt kapitel!

Kort men i alla fall :'D Nu funkar min dator igen ^^
Kram♥

”Åh… M-mor…” Jag stammade. Tonen i hennes röst var obehaglig, rentav skrämmande, men sedan lösgjordes hennes grepp. Jag hörde en mjuk suck bakom mig.

”Lilla Judith, var hittade du den där?” frågade hon med någon som liknade sorg i rösten.

”Jag… jag hittade den i bokhyllan bara” Jag förstod fortfarande inte, var hon arg eller var hon ledsen, eller både och? Skumt. Mamma suckade än en gång bakom mig, och gick sedan runt så hon stod bredvid mig istället. Hon pekade på boken.

”Det där är en av mina gamla skolböcker, förstår du Judi… Jag har nog en del saker att förklara för dig”

Jag kände hur mina ögon vidgades, innan jag fick koll på mitt ansiktsuttryck igen. En av mors skolböcker? Men den… Den kunde inte vara äkta, eller hur? Det stod ju om magi i den!

”En av dina… Skolböcker, mor?”

”Just så, älskling” Hon suckade igen, men log plötsligt. Sedan fortsatte hon. ”Jo, som du redan har märkt handlar den här boken om magi… Det är nämligen så, älskade Judith, att jag är en häxa” avslutade hon med ett nervöst uttryck i ansiktet, som om jag skulle bli arg på henne eller något. Men jag var bara fascinerad och förvånad. En häxa? Jo, det hade ju stått i förordet till boken ”Magikunskaper för den nya häxan eller trollkarlen” Häxan! Då hade det varit allvar ändå! Mamma tog ett djupt andetag igen.

”Jag förstår om du inte tror mig, hjärtat, men så är det i alla fall. Jag gick i en magiskola från att jag var elva år gammal – lika gammal som du, Judi. Det är den skolan du ska åka till nu i höst, och inte det internatet i Aachen som jag sa. Det… Skolan ligger i England, och jag valde den delvis för att… Friedrich har rätt, älskling” Jag blev återigen förvånad. ”Det blir allt farligare att stanna här i Österrike. Du måste bort härifrån innan något allvarligt händer” Mamma snyftade till, och jag tog hennes hand och höll den hårt. Det var första gången på länge som min glada, ljusa mamma hade visat den här sidan av sig själv. Senaste gången var för två år sedan, då pappa hade åkt till Frankrike. Då hade hon gråtit i en dag efteråt, eftersom hon inte visste om eller när han skulle komma tillbaka. Men… Efter det hade hon alltid varit glad. Jag insåg nu att hon hade hållit allting inne, för att verka stark inför sin enda dotter – mig.

Finfint

Awesome

Yey, datorn funkar!

Vad kan man säga? AWESOME.

Omg this is awesome!

Hej allihopa! Dragon här!

Jag måste säga... Jag har totalt tappat intresset för att skriva här. Tråkigt men sant. Jag har också tappat intresset för Harry Potter. OBS jag tycker fortfarande serien och filmerna är bra, mobba mig inte!

Hoppas jag inte gör er besvikna med att meddela att jag alltså kommer ta en paus från det här - kanske permanent. Jag kanske kommer tillbaka till mugglarportalen om jag hittar intressed igen ^^

Annars, au revoir!!

Synd, men hoppas du kommer tillbaka!

Synd men det är naturligtvis helt och hållet ditt beslut.