Strängt Förbjuden Kärlek {HPFF}(SV)

Har missat sjukt många kapitel, ska läsa alla nu.
Men jag är säker på att dem alla är SKITBRA!

Gud va bra
_____________________________________

hihi! Tack för alla kommentarer! Gör mig jätteglad! Vaknade förresten nu, haha. Är jätte besviken på mig själv ._.

Kapitel 12. Aningen Förvirrad

Jessicka

Jag vaknade i en av fåtöljerna i sällskapsrummet, jag hade varit för trött för att gå upp, och jag hade sommnat direkt, det var iskallt nu.

Det var höstlov, alla löv hade fallit från trädens kronor, likaså hade allting fallit. Jag låg uppe och tänkte på allt möjligt, kyssen med Sirius, det där med min klänning, vad skulle Lucius tro när han fick reda på mig och Sirius, för Sirius trodde väll inte vi var "ihop" nu? Jag suckade lätt, varför skulle allting vara så svårt? Jag hörde en grymtning från sängen brevid, jag kollade fort dit i hopp om att inte hitta vad jag trodde skulle vara där. Det var bara Victoria. Jag grät aningen tyst, varför skulle allt vara så svårt? Jag ville känna lättnaden av att flyga. Jag satte mig upp på sidan av sängen, ställde mig upp och gick över till fönstret. Jag öppnade det, jag hoppade ut ur det.

Sirius

Jag hörde ett "Swish" bara någon minut efter att jag vaknat, jag ställde mig upp och kollade ut genom fönstret, där flög den svartaste korpen jag sett, Jessicka. Jag skyndade att ta på mig kläderna, jag var tvungen att ta reda på vad hon gjorde mitt i natten.

Jag skyndade ut genom porträtthålet, jag sprang mot en gång jag visste ledde ut ur slottet, väl inne i den förvandlade jag mig till hund. Det gick snabbt när jag sprang rakt igenom gången, när jag kom ut såg jag korpen förvandlas till en människa längst bort vid sjön, jag sprang emot den, när jag insåg att hon inte var ensam, någon stod brevid henne. Bellatrix.

Jessicka

"Vad vill du?" Fick jag ur mig när jag märkte sjundeårs eleven från Slytherin brevid mig. "Du är ingen förädare, även om du är det." Orden slank ur Bellatrix läppar på ett lätt sinnessjukt sätt. Jag drog förgäves och försiktigt handen mot trollstaven, hon märkte det och slog till min arm. "Gör inte vad du kommer till att ångra flicka!" Hon nästan skrek orden i den stilla natten, de ekade på den svarta halvmånsbelysta vattenytan. Jag drog upp den så snabbt jag kunde. "Lamslå." Nästan skrek jag ut mot henne, men hon var för snabb, istället träffade den mig, och det sista jag såg innan jag svimmade av var en röd blixt från slottet, det var Sirius.

Du skriver helt fantastiskt Therese!

Hur unde jag missa alla underbara kapitel
Denna är så otroligt awesome så det finns inga ord
Love it

Mermermermermermermermermer!!!

Jessicka

Jag låg på något fräscht, mjukt och sömgörande, en sjukhus säng. Jag hörde några få röster, men jag kunde inte urskilja vad de sa, jag la mig på sidan och öppnade lätt ögonlocken för att se igenom ögonfransarna, det satt någon brevid mig och stirrade mot den andra sidan av sängen girigt, jag väntade någon minut innan jag la mig åt det hållet, ja, de stirrade argt på varann. Längre bort i sjukhusflygeln kunde jag se Bellatrix ligga, ingen satt brevid henne, jag kunde inte annat än att flina lite åt henne. Jag vred och vände på mig själv för att få dem förstå att jag vaknat. De blängde fortfarande på varann, jag suckade, en av dem vände blicken mot mig när den märkte mig, Sirius. Jag vände mig med blicken uppåt och öppnade ögonen helt. "God morgon." sa de båda samtidigt, och började blänga ilsket på varann igen. Jag himlade, tydligen märkte dem det. Varför var jag tvungen och hamna i denna pressade situationen? Jag suckade, satte mig upp och kollade från den ene till den andre, "har ni suttit här hela natten?" Båda nickade. "Jag ska byta om, gå." Sirius verkade förvånad, Lucius kollade bara på mig. Jag flinade åt honom, "ja, du måste också gå." Sa jag till försvar mot den blicken, han nickade. "Gå då!" De skyndade iväg, jag drog åt mig min trollstav som låg på bordet brevid mig, och gjorde en liten rörelse mot skynklet runt sängen, det drogs ihop och jag satte mig på sängkanten och drog på mig den svarta klädnaden (hogwarts kläderna).

Det var söndag morgon, jag kollade ut genom fönstret brevid sängen, där gick en liten knubbig kille mot skogen. Peter Pettigrew, hade inte han gjort sådär förut? När vi kom till Hogwarts? Det var konstigt faktiskt. Men istället för att tänka mer på det gick jag ut genom skynklet, Madam Pomfrey kom gåendes. "Miss Hawk, Professor McGonagall vill prata med dig och Miss Lestrange." Jag suckade. "Straffkomendering?" Hon nickade strängt och kollade bort mot Bellatrix. "Seså, du SKA också gå dit nu." Bellatrix kollade ilsket på mig och jag tydde det som om hon menade "Det var ditt fel" Jag himlade och började gå mot Professor McGonagalls kontor. Väl där hade Bellatrix hunnit ikapp mig. Jag knackade på dörren. "Kom in," hördes Professor McGonagalls stränga röst. Jag öppnade dörren och klev in med Bellatrix bakom mig. "Sätt er." Vi gjorde som hon sa. Bellatrix satte sig släpigt medans jag satt mig ner med händerna i knät. Hon kollade strängt på Bella, när Bella märkte det satte hon sig ordentligt. "Ni vet antagligen varför ni är här." Vi båda nickade. "Ni lamslåg varandra, och det mitt i natten! Ni får båda 50 elevhems poäng avdragna och straffkomendering." Bella och Jag suckade. "Professor McGonagall, vad för sorts Straffkomendering?" "Det får ni se, var här klockan 18.55 på onsdag." Jag nickade, Bellatrix hyste bara undan det och gick mot dörren. Jag gick saktare och lite lättare mot dörren, hon slängde dörren i ansiktet på mig. Snacka om att jag blev sur!

Jag hade inte pratat med Victoria eller Lily på några dagar, dom var sura på mig av någon anledning. Jag skulle ha straffkomendering om några timmar, jag gick omkring i de luftiga grå slottskorridorerna när jag svängde runt ett hörn, vem stod där om inte? Jag kände hur ilskan blossade upp innuti mig.

Lily

"Vic, tror du att Jessicka är sur på oss?" Hon skakade snabbt på huvudet. "Jag tror.. Att hon tror att vi är sura på henne." Lät det vettigt? Det tyckte inte jag. "Borde vi inte leta reda på henne?" Victoria nickade som svar. "Försten nerför trappan." Jag började springa innan hon fattade vad jag menade och kom rusandes efter, vi skrattade båda två, och jag vände huvudet bakåt de sista trappstegen och kollade efter Victoria, jag ramlade emot någon, och märkte att jag hamnat i James famn. "Förlåt James." Sa jag lite skamset, "det gör inget sötnos." Sa han och kysste mig snabbt på munnen innan han reste sig upp och kollade busigt på mig, han började springa och jag kom efter, Sirius verkade på ett helbra humör för han deltog med, Remus tråkig som han brukade vara satt kvar i sin bok, men jag såg ett litet leénde som letade sig fram i hans ansikte. Jag fick tag på James knuffade ner honom i soffan och la mig över honom, kysste honom någon minut tills jag sa, "vi måste leta efter Jessicka, hon tror tydligen vi är sura på henne." "Jo, man undrar ju varför" Sa Sirius så snabbt att jag inte fattade vad han menade. Jag kollade menande på honom. "Vadå?" Hans humör hade tydligen växlat snabbt från glad till sur. "Hon tror att ni är sura på henne för att hon har ihop det med Malfoy." Jag kollade förvånat på honom, "hur vet du det?" Han skakade på axlarna. "Jag bara vet det." Igen kollade jag menande på honom, men istället för att lyssna på ett till tal, började jag gå därifrån med Victoria, som jag på hennes sorgliga ansiktsutryck menade att hon helst hade stannat.

Vi gick ner mot Stora Salen, där hon troligtvis skulle sitta och sura, när vi gick in i en korridor. Jessicka stod på den ena sidan med trollstaven i handen och ett surt, men sorgset ansikte. Hon var på gränsen från tårar och utbrott.


Kram Therese hihihiiiii. c:

Fantastiskt!

Du borde bli författare!!

Rennervate

Håller på att skriva en bok faktiskt.
Men skriver bara när jag får insperation, på det sättet blir det bättre.

Tack för att du tycker det