En Quidditchspelares liv [SV]

FÖRLÅÅÅÅÅÅÅT!
Jag har inte hunnit, haft pingisläger!
Fast jag lovar att ett kapitel kommer imorgon eller i övermorgon!

Det gör inget. Vi väntar

Nästa kapitel kommer ikväll eller tidigt imorgon!

Verkar bra!! Ska börja läsa tror jag

Kapitel 4
Nsta dag kom svaret.
Käre James, jag är rädd att du får vänta ett tag!
Säsongen är ju slut och börjar någongång i september!
Jag skickar ett brev till dig när vi ska börja träna.
/William

James suckade tungt, attans!

Han krafsade ner ett "okej" och skickade iväg ugglan. Han begav sig till sovsalen och började, eftersom han inte hade något annat för sig att läsa i några böcker.
Efter säkert fem timmar, somnade James.

~Dröm~
Han måste rädda klonken annars förlorar de!
Just som han skulle fånga klonken, hörde han en röst som iskallt ropade "Avada Kedavra!".
Han såg något grönt ljus och vaknade.

Ursäkta att det tog tid, och blev kort, måste iväg nu!
Nästa kapitel kommer förhoppningsvis på onsdag!

Superbra!

Superbra.

Super!

MEGRASUPERBRA!!!

Kapitel 5

Han var alldeles svettig. Drömmen som han nyss hade drömt måste vart hans allra läskigast, eftersom den verkade så verklig!
Under dagen tänkte han mycket på drömmen. Vem var det som hade ropat "Avada Kedavra"?
Ja, det var ju i alla fall inte Voldemort (en massmördare, som säkert dödade tusentals människor).


Det åskade och blixtrade väldigt mycket samma kväll, vilket gjorde det svårt för James att sova. När den värsta blixten slog ner alldeles intill slottet, hörde han en röst, eller kanske vad man skulle kalla en viskning, som sa:
"Dö, dö, han måste dö..."

James satte sig käpprakt upp i stolen och tittade sig omkring, där fanns bara fyra sovande Hufflepuffelever.
James ville inte ha några kusliga drömmar, så han bestämde sig för att inte tänka på saken.

Det visade sig var en bra metod, han drömde bara att han åt kakor och bullar nere i stora salen. James låg kvar i sängen och tänkte länge, tills han kom på att han skulle åka hem till sin lilla röda villa, som hans mamma hade valt.

Han fick snabbt alla kläder att flyga in i kofferten, fast inte så de vikte ihop sig. Samma sak gjorde han med sin kvast och sina böcker. Därefter rusade han snabbt ner till stora salen, och började äta lite rostat bröd. Sedan gjorde han som alla andra och begav sig till tåget.
Eftersom han var där ganska tidigt fick han en helt tom kupé.
Han kunde ju inte öppna kofferten, så han försökte istället somna vilket gick ganska bra, tills damen med matvagnen kom."3 chokladgrodor och 2 påsar Berti Botts bönor i alla smaker", sa han till henne.
"Det blir 16 siklar och 24 knutningar", sa damen med matvagnen.
Han gav henne pengarna och började äta upp grodorna.

Efter en mycket lång resa var han framme.
Han gick ut ur tåget och gick ut ur "portalen", och flög i riktning mot Ashburton, där hans nya hus låg.

Hoppas ni inte tyckte att kapitlet var tråkigt!
Den här gången var det iaf långt...