Två Stjärnor och En Måne

Ååch! Skynda skriiiiiiv!!!

Super bra!!!!

Kapitel 6
Helena Smith

Undertiden Lucy var borta satt jag och oroade mig på sängen i mitt rum. Då kom jag på en väldigt viktig sak. Jag satte och väntade i hopp on att dom skulle komma tillbaka. När en halvtimme hade gått orkade jag inte vänta längre. Jag hoppade upp ur sängen sprang ner för trapporna till Kate som låg och snarkade på soffan. ”Kate, Kate, vakna!” ropade jag åt henne. När Kate sov var det nästan omöjligt att väcka henne. ”Kate, jag måste till st. Mungus”
”Varför ska du det?” frågade Kate lite yrvaket. ”Dom kommer hem sen”
”Jag måste träffa dom, NU” ropade jag nervöst. I samma sekund som jag sa det kom Lucy tillbaka med sin mamma.
”Hej, varför ser du så vättskrämd ut? Pappa mår bra. Men han ska stanna på st. Mungus inatt för säkerhets skull” sa Lucy lugnande.
”Lucy, vi måste packa, nu” sa jag lite överdrivet högt.
”Varför” frågade Lucy med en oroande blick.
”För att vi ska vara vid tåget till Hogwarts om en kvart.”
”Å nej. Det hade jag helt glömt bort” sa Lucy så snabbt att jag nästan inte uppfattade det. Lucy sprang hem så snabbt hon kunde och jag sprang upp till mitt rum. Jag tog min stav och andra nödvändiga saker som jag måsta ha med till Hogwarts. Vi hade varit och köpt stavar och sånt igår för att vi säkert skulle hinna. Sen sprang jag ner och där stod Lucy och väntade. Vi tog lite flumpulver och gick in i spisen men då sa Kate snabbt att hon kunde köra oss och så hoppade vi in i Kates bil och Kate körde som en galning för att hinna. När vi var framme skulle tåget just gå. Vi sprang för att hinna fram. Vi kom just i tid. Vi steg på och så for tåget iväg. Vi gick igenom hela tåget men det fanns inga lediga platser. När vi gick andra gången igenom tåget såg vi två tjejer som satt alldeles ensamma.
”Kan vi sitta här” frågade jag lite nervöst.
”Visst” sa den ena tjejen och klappade på platsen bredvid henne. Den andra tjejen gjorde lika dant. När vi satte oss ner hörde jag att dom fnissade och en ena tjejen viskade nåt om mitt hår och sen sa den andra nåt om att Lucy var tjock. Jag låtsades inte om dom och lutade mig mot ryggstödet för att vila. Tillsist var vi framme och när vi kom ut hörde vi nån som ropade ”Förstaklassare hit”. Vi gick mot rösten och när vi kom fram såg vi en dvärg. Vi fnissade lite så att han inte skulle höra oss men det gjorde han. ”Jaja. Jag är liten. Vem bryr sig” sa han med en pipig röst. Då började vi skratta ännu mer. ”Hörru, om ni skrattar åt mig igen...” sa han med en stark och hög röst. ”Är alla här” frågade han sedan. När ingen svarade började han gå till några båtar som stod uppradade vid sjön. ”Fem i varje båt” sa han och så gick han i en blå båt med röda kanter. Alla gick i båtarna och det gjorde Lucy och jag med. Dvärgen for först och alla andra efter.
---------------------------------------------------------------------------------
Hoppas ni gillar det!

Super!

Jättebra! Hoppas det kommer er imorn...

Sorry att det har tagit så länge men jag hade BI/GE prov på måndagen och Engelska test på torsdagen.
Hoppas ni gillar det!

Kapitel 7
Helena Smith

När vi kom fram gick vi efter alla andra som var på väg mot stora salen. När vi kom dit hade alla redan satt sig ner förutom förstaårseleverna. Förstaårseleverna stod i en grupp lägst fram. Vi gick fram till gruppen och då ställde sig en av lärarna upp och gick framför bordet som han nyss hade suttit vid, jag gissade att det var rektorn.
”Välkomna, välkomna till Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Nu ska alla förstaårselever placeras. Jag kommer att ropa ert namn och så får ni komma upp och sätta er på stolen här” sa han och pekade på stolen framför sig. ”Abby Bennett”. Jag såg en tjej kliva fram och sätta sig på stolen. Rektorn satte en hatt på hennes huvud.
”Hmmm... Kanske... Hufflepuff” ropade hatten och tjejen gick fram till Hufflepuffs bord
”Ashley Lautner”, ropade rektorn. Då kom en av dom där tjejerna som hade suttit bredvid oss i tåget fram och satte sig på stolen. Hon flinade lite elakt mot mitt håll. Hatten sattes på hennes huvud.
”Slytherin” ropade hatten och så gick hon till Slytherins bord och satte sig.
”Justin Walder”. En söt kille kom fram och satte sig på stolen och hatten sattes på huvudet. Hatten hade bara hunnit nudda Justin innan hatten ropade.
”Hufflepuff”. Det var flera efter Justin men efter en stund ropade rektorn.
”Helena Smith”. Jag steg fram och satte sig på stolen.
”Hmmm... Din mamma har varit i Hufflepuff och pappa har varit i Gryffendor. Hmmm... Hufflepuff” ropade han sedan. Jag steg av stolen och gick till Hufflepuffs bord.
Sedan ropade rektorn ”Lucy Hope”. Lucy gick fram och satte sig på stolen. Även hon kom med i Hufflepuff. Hon kom och satte sig bredvid mig och efter det ropade rektorn ”Jessica Newton” och den andra tjejen som vi satt med kom fram.
”Slytherin” ropade hatten. När alla var placerade var det en i varje bord som ställde sig upp. Det var ledarna.
”Hej, jag är Hektor, er ledare. Kom med här så för jag er till sovsalarna”. Alla följde efter Hektor och när vi var framme sa han ”flickornas sovsal är upp för trappan här och sedan till höger” och visade på trappan höger om sig. ”Pojkarnas sovsal är upp för trappan här och till höger” sa han sedan och visade på trappan höger om sig. Alla gick upp till sovsalarna och började göra sig klara för att gå i säng. Alla var så trötta och var så mätta att ingen orkade prata. När jag äntligen somnade så drömde jag igen.
Jag var i den där skogen igen, sedan som om en annan "dröm" tog över. Var jag i ett svart rum igen. Med en man, och sedan kom vargen, lika plötsligt som förra gången. Och sedan var det morgon och jag vaknade med att någon knuffade mig.
Nu log jag på golvet. Jag öppnade ögonen med ett ryck och kastade mig upp. Men när jag såg att det var som hade knuffat ner mig Lucy slappnade jag av.
”Varför knuffade du ner mig” frågade jag yrvaket. Jag blev lite rädd när jag såg Lucys blick. Hon öppnad munnen men stängde den igen.
"Du skrek, skrek på hjälp" sa hon oroligt och satte sig ner i sin egen säng. Jag tänkte tillbaka i drömmen men kunde inte minnas när jag skulle behövt hjälp. "Du hade en sån där dröm igen va?"
"Ja, samma. I samma skog. Samma varg" sade jag tonlöst. Jag ställde mig upp och satte mig ner bredvid henne i sängen och lutade mitt huvud mot hennes axel i ett försök att visa att jag var ledsen av att jag väckte henne eftersom jag inte fick ett ljud ur mig. Efter en halv timme sa Lucy att hon skulle gå och lägga sig. Jag steg upp och gick till min säng och la mig ner. Jag låg och tänkte på drömmen och mina teorier om varför jag hela tiden drömmer samma dröm.
När jag vaknade nästa morgon märkte jag att Lucy var borta. Jag steg upp och satte på kläder och borstade tänder och håret. Sedan sprang jag till sällskapsrummet men Lucy var inte där. Efter det sprang jag ner till stora salen men hon var inte där heller. När jag kom upp igen såg jag henne sittandes på kanten av min säng med en förfärad blick. Hon höll i ett brev och det såg ut som om hon skulle riva sönder det.
”Var var du? Vad har hänt?” frågade jag oroat. Jag satte mig ner bredvid henne och hon började snyfta.
"Det är min pappa, han blev skadad igen. På väg hem" sade hon och började gråta. Jag kramade om henne och hon lugnade sig lite.
”Lugn, han kommer bli bra igen” sa jag i ett försök i att lugna henne lite mera. Jag öppnade munnen för att fråga vad som hade hänt men stängde den igen för jag gissade att hon inte vela prata om det nu. När vi hade suttit där en stund och kramat om henne såg jag på klockan och märkte att vi var sena till första lektionen. ”Lucy, vi är sena till lektionen” sa jag och reste mig upp för att börja springa och Lucy kom efter.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Vi vill ha mycket kommentarer!

Bra, men ledare?? Menar du prefekter?

Jag tror nog hon menade de!

Jo! Sorry!

Hehe! Okej