Jag älskar dig Severus!

Längtar

Kapitel 7
Nästa dag är det som om kyssen aldrig hänt. Snape är på ett fruktansvärt humör och behandlar Harry värre en vanligt.
”SNAPE, SLÄPP NER MIG!” skriker Harry där han dinglar upp och ner i luften. Snape hade blivit irriterad eftersom Harry slängde sina kläder överallt. Snape var nere i köket och gjorde frukost.
”SNAPE!” skriker Harry upp i från sovrummet.

Snape skrattar lite tyst nere i köket. Efter fem minuter går Snape upp till Harry. Snape lutar sig mor dörrkarmen och studerar Harry. Harrys tröja har kasat ner och visar upp en muskulös kropp. Snape följer varje linje på hans mage upp (eller i detta fallet ner) till hans ögon. Harry stirrar argt tillbaka på honom.

”Släpp ner mig nu”, säger Harry sammanbitet. Snape tittar på han innan han snabbt tar fram trollstaven och låter Harry falla till marken. Harry ramlar hårt på golvet. Han ger ifrån sig ett stön när han stöter i det hårda golvet. Harry reser sig snabbt upp och ger Snape en sur blick innan han rusar förbi Snape, ner i hallen och ut genom dörren.

Harry ser sig omkring och ser en blå träbänk på andra sidan gatan. Harry drar fötterna efter sig när han sakta närmar sig bänken. Han sätter sig ner på bänken och när han suckar kommer vit rök ut från hans mun. Han huttrar till när han känner kylan krypa igenom hans tunna tröja.

Harry har slutat säga till sig själv att han inte vill ha Snape, för det vill han! Men det verkar som Snape inte bryr sig ett dugg om honom. Kyssen igår var nog bara en stunds sinnesförvirring. Eller så ville han bara distrahera Harry från det som hände i skogen. Harry lutar sig mot det kalla ryggstödet och tittar upp mot den blå himlen. Vad ska jag göra? Han tänker på sina föräldrar och på Hermione och Ron.

Harry stelnar plötsligt till. Vad ska han säga till Ron och Hermione? Harry tror att Hermione kommer att förstå, men Ron? Hur ska han kunna förklara att den man som han har hatat hela sitt liv plötsligt betyder allt för honom. Han älskar honom! Som en blixt från klar himmel förstår äntligen Harry. Han vill inte bara ha sex med honom, han älskar faktiskt Snape! Hur gick det här till?

Harry dra en hand igenom det rufsiga kolsvarta håret. Han känner att små iskristaller har tagit fäste i hans mörka hårstrån. Han reser sig sakta upp och går sen fram till dörren och in i huset. Harry känner hur hela kroppen skakar av kylan han precis har utsatt sin kropp för.

Han går upp till badrummet och vrider på kranen i duschen. Harry tar av sina kläder och stiger in i duschen. Hela kroppen bränner när de varma strålarna porlar ner på hans kalla nakna kropp. Harry står i flera minuter och bara känner hur strålarna värmer upp honom. Efter tjugo minuter stänger han av duschen och stiger ut.

Han sträcker sig efter en av handdukarna som hänger på en krok bredvid handfatet. Han torkar sakta och systematiskt varje del av hans kropp. Han torkar sitt hår och ser i spegeln att han ser ut som en igelkott. Han ler svagt innan han knyter handduken runt midjan och försöker sen att platta ner håret.

Harry hör dörren till badrummet öppna sig och när han vänder sig om ser han Snape stå i dörröppningen. Snape stannar i sina steg och ser förvånad ut. Snape låter sakta blicken vandra ner till Harrys mage. Snape släpper ut ett stön innan han rusar fram till Harry.

Han kysser hungrigt Harry innan han börja smeka hans nakna hud. Harry släpper ut ett tyst stön av vällust. Snape smeker honom över magen och kysser han mjuka läppar. Plöstligt är det som om Snape vaknar upp ur en dvala.

Han märker vad han håller på med och tar snabbt ett steg tillbaka. Snape betraktar chockat Harry innan han rusar ut ur badrummet. Harry tittar efter honom och känner hur en tår rinner nedför hans bleka kind. Han kommer aldrig att älska mig!

Skrev ner denna lite snabbt när jag egentligen skulle göra samhällsarbetet xD

Applåder till dig! Du kom ihåg allt med samtalen och det var jättebra!

Jag undrar också hur Ron och Hermione ska reagera. Och Ginny då?! :O Henne hade jag alldeles glömt bort! Hur ska hon ta det?! Ojojojoj! Nu blir det pirrigt i magen! Hur ska det gå?! Det var lite sorgligt att Harry grät. Tyckte så synd om honom!


Et pyttelitet slarvfel bara!


Harry dra en hand

Lägg till ett r i det röda ordet.


Harry drar en hand

I övrigt mycket bra! Stor förbättring med samtalen. Jag ser fram emot nästa kapitel. Men stressa inte, utan skriv när du har lust!

Kom att tänka på en sak. Gör gärna ett stycke mellan kapitel 7 och själva kapitlet.

Glömde säga att jag tycker du är jätteduktig på att ta kritik. Du förstår att det inte finns något ont i det, utan du ser det som hjälp! Gillar din attityd!

Jätte bra längtar tills fortsättningen.
Fast stressa absolut inte.

Älskar den! Du skriver as bra! Bevakar!

Du har en fantastisk förmåga att leva dig in i berättelsen. Älskar den verkligen, kan inte vänta på nästa kapitel!

Mer, mer!

Säger detsamma mer, mer! Asbra!!

Kapitel 8

Harry sitter nere i köket med en varm mugg choklad. Han har inte kunnat sova någonting under natten och Snape hade han inte sett sedan han rusade ut från badrummet. Harry blåser lite på den varma chokladen innan han för muggen till sina läppar.

Han känner det bränner lite på tungan, men han välkomnar smärtan. Hela morgonen hade han gått runt som i en dimma. Han har glömt hur man är normal. Han stirrar ut i luften några minuter innan han tar upp muggen och kastar den hårt mot den röda väggen. Muggen går i tusen bitar och det sprids runt omkring rummet som fyrverkerier.

Harry reser sig upp och och går upp till sovrummet. Han här en svag knackning på fönstret. Han tittar dit och ser Piggelin flyga omkring utanför fönstret. Harry öppnar fönstret och låter den lilla ugglan flyga in. Han ser att Piggelin har med sig ett brev som är adresserat till honom.

Medans Harry öppnar brevet låter Hedwig, motviligt, Piggelin dricka lite från hennes vattenskål. Harry tar upp brevet ur kuvertet och börjar läsa.

Hej Harry!
Hoppas att allt är bra!
Vi saknar dig jättemycket och Ron ville vi skulle komma och rädda dig. Jag hoppas att du inte mår för dåligt, för det är ju för din egen säkerhet.
Skriv snabbt tillbaka och berätta hur det går!
Hermione

Harry ler lite svagt och tar fram ett pergament och lite bläck. Harry sitter med fjäderpennan i handen och kommer inte på vad han ska berätta. Vågar han berätta för Hermione och Ron? Tankarna snurrar runt i hans huvud och till sist försöker han skriva ett brev som låter någerlunda normalt.

Hej Hermione!
Allt är okey här. Men jag tror jag är kär i Snape!
Jag förstår att detta är för min egen säkerhet,
men jag saknar er! Och allt jag kan tänka på
är att ha sex med Snape!
Hälsa Ron!
Harry

Han tar ett nytt papper och skriver ner det ofarliga utan att nämna något om vad som faktiskt händer i hans liv. Han fäster det på Piggelin och den lilla ugglan susar ut genom fönstret. Harry tittar efter den lilla ugglan och önskar att han kunde följa med.

Harry skakar på huvudet och börjar sen plocka ner sina saker. När han är färdig hör han ytterdörren öppnas och att någon går in. Han smygtittar ner och ser toppen på Snapes huvud. Han går tillbaka in i rummet och sätter sig på sängen. Han hör Snape gå in i köket och sen tvärt stanna. Han måste ha sett muggen, eller i alla fall de bitar som fanns kvar av den.

Han hör steg komma upp för trappan. Plötsligt står Snape i dörröppningen.
”Varför så arg idag då, Potter!” säger Snape och höjer ögonbrynen. Harry tittar på honom och vill bara kasta ut sig förolämpningar men det enda som kommer ut är tårar.

Harry reser sig upp och rusar förbi Snape. När han kommer ner till hallen stannar han tvärt och han känner blodet i hans ådror frysa till is.
”Hej på dig, Potter!” säger en iskall röst. Den rösten tillhörde Lucius Malfoy!