Hemligheter kan inte gömmas för alltid

Tack så mycket allihopa

S uperbra! MER

Elladora

Jag vaknade av att någon rörde sig bredvid mig. Jag kände mig helt utmattad och jag var inte säker på om jag skulle orka röra på mig. Jag försökte minnas vad som hade hänt, men det enda jag kom ihåg var osammanhängande bilder. Jag upptäckte att jag inte var kvar i fängelsehålan längre. Jag låg ner på något mjukt och hade ett varmt täcke över mig. Jag tvekade lite men sen öppnade jag ögonen. Mina ögon bländades genast av det starka ljuset och jag blundade igen.
”Är du vaken?” Jag kände igen rösten, det var mannen som hade skadat mig. Alla mina minnen kom tillbaka.
”Dämpa ljuset.” mumlade jag tyst. Han hörde mig för han reste sig upp och gick iväg några steg från sängen. Efter en stund kom han tillbaka och satte sig ner på sängen bredvid mig.
”Jag har dragit för gardinerna. Du kan öppna ögonen nu.” sa han hånfullt. Det lät som om han sa det hånfullt men det var något med hans tonfall som fick mig att tro att han var orolig för mig. Det var bra, jag kunde utnyttja hans oro för att försöka fly. Jag öppnade ögonen och mötte hans kalla gråa ögon igen. När han mötte mina ögon drog han efter andan och hans stela mask försvann för en sekund innan han samlade sig igen. Han vände bort blicken från mig och när han titta på mig igen såg han högdragen och överlägsen ut. Mannen hade vitblont hår och ett rakt spetsigt ansikte. Hans hår hängde slarvigt ner över hans panna. Mannen var ganska blek och med hjälp av hans utseende kunde jag gissa vem han var.
”Du är Draco Malfoy.” sa jag trött och försökte sätta mig upp i sittande ställning. Jag kände mig i underläge när jag låg ner. Jag klarade inte av att sätta mig upp, och jag tänkte inte på den blonda mannen hjälpa mig.
”Hur vet du vem jag är?” frågade han förvånat och lutade sig intresserat framåt. Jag blängde på honom innan jag svarade.
”Titta bara på dig.” Han verkade inte förstå var jag menade så jag suckade och fortsatte, ”Blont hår, rakt ansikte och gråa ögon. Det är typiska drag för en Malfoy.” viskade jag. Jag var för trött för att orka med att prata högt. Han log ett snett lite sorgset leende.
”Så det var mitt utseende som fick dig att tro att jag är en Malfoy?” Jag pekade lätt på de gröna och silvriga detaljerna i hans rum. De gröna gardinerna, silvriga utsmyckningar formade som ormar som slingrade sig runt sänggaveln och de gröna sänglakanen med silver trådar. Han ryckte lätt på axlarna.
”Alla som tillhör familjen Malfoy har tillhört Slytherin. Skulle du säga att det är en tillfällighet att ditt sovrum är utsmyckat i Slytherins färger?” svarade jag.
”Du kan inte bevisa att jag är en Malfoy för det.” sa han roat.
”Du bekräftade just att det här är ditt sovrum, det är inte många personer som har sitt sovrum i herrgården som tillhör familjen Malfoy.” sa jag och slöt ögonen. Jag kände mig fruktansvärt utmattat och jag frös. Jag visste att jag kanske skulle dö av blodförlusten. Jag drog med händerna längs min mage och stötte på någonting som inte var tyget på min tröja. Jag lyfte på täcket och tittade ner på min mage som nu var inlindat i bandage. Bandaget för alldeles rött, men det verkade som om såret hade slutat blöda.
”Jag gjorde det helt själv.” sa Draco och nickade mot bandaget.
”Grattis, du har lyckats linda bandage helt själv. Det måste vara din största bedrift någonsin.” sa jag sarkastiskt och drog täcket över mig igen. Han muttrade irriterat för sig själv och jag log svagt innan jag somnade igen.

Jätte bra Mer! Spännande!

Det är väldigt bra! Men vem är Elladora?

Tjejen

När jag skriver Elladora eller Draco Malfoy syftar jag på vems perspektiv det är

Jo, men em i HP är Elladora? O.o Näms hon?

Hon kanske menade, vem är denna Elladora? Jag skulle också vilja veta!

Hon är en påhittat karaktär av mig

Men jag sökte och hon finns ju :O